a, 29 TN der så vävilliga, att de helst tänka och re-k era ensamma. t HSjelfva valförrättningen i Kalmar företeda de onekligen för denna verldens barn flera pikanta och roliga episoder; men för det!e andliga sinnet och konungens befallnings)t hafvande var den utan tvifvel en sublim ih och imposant akt. Högtiden till ära varv det lof 1 elementarskolan. Nn Som ett bevis på hvilken faderlig omtanka för samhällets väl som här hfvar dell styrande, annotera vi en liten debatt somj2 föregick sjelfva valet. Landssekreteraren le bevisade solklart för magistraten, att ingenr kunde tillitas medelst fullmakt utöfva rösträtt för en annan frånvarande på andralt vilkor än alt den sednare tänkte lika med je den förra; d. v. s. att bida röstade isam-e ma slutna valsedel på samma personer.ll Denna mening understöddes med lif och( värma at andra lärda jurister och dom-l kapitelsledamöter samt föröfrigt af allalde omtlänksamma män som skaffat sig j: dylika fullmakter. En folktribun bekäm-c pade visserligen denna folkning af kom-le munallagens föreskrift, förmenande attli den frånvarande röstegande borde nu,l! liksom vid kyrkval? eller prestval, egajs rättighet att uppdraga åt en annan röst j! berättigad alt framlemna sin slutna val-Iq sedel, oberoende deraf om den sednare rö-(1 stade på samma personer eller ej. En mot 11 salt tydaiog påstods vara ett sätt alt för-Ås trampa den personliga rätten, att befordra li röstvärfning, att sälja sin öfvertygelse, m. fl. 1) gudlösa irkast, som demagoger vanligen föra I! på läppane. Lyckligtvis insåg dock maj! gistraten att landssekreteraren et konsorter, som äro vana att tyda lagarne, hade rättli visan på sin sida. Öch välvar det, ty lands-Ås kamreraren försäkrade, att om vid val tilll stadsfullmäktig någon röstade för en annan j såsom vid prestval, skulle han befinnas ?hal: två lungor i munnen?. Under sjelfva val-: akten upptäcktes ock att flera för allmänt j: väl nitiska sifferkarlar väl skaffat sig full-): makter för andra, men icke gjort sig skyl-1: diga till, den förebråelsen att besitta mer änl: en dylik organ. ; Sjelfva valförrättniogen började på råd-1 hussalen d. 3 December kl. 10 f. m. Kloc-1! kan 10 på afton började magistraten attl. gäspa. Borgmästaren, en 70 ärs gammal man, I; som längesedan bordt gå till hvila,! föreslog då att låsa in vallängder och val-j: sedlar i stadens kassakista. Med stärktal: krefter fortsatte magistraten följande dagen : att arbeta i sin enletes svett tills in på natten. Nu äter gäspovingar och kassakistanj måste fram. Efter en vederqvickande sömn : af-lutades ändtligen den högtidliga akten på tredje dagen. 27 personer voro då utsedda ,; att öfvertaga stadsstyrelsen och förklarades i värdiga det höga förtroendet. Oaktadt den långsamma och noggranna rrättniegen kunde flera formtel icke und vikas; men de äro säkerligen så obetydliga i tants och fleras ögon, att de knappt för-. tjena nämnas. En person hade t. ex. af-l: låtit sina röster på en sjökap:en J. Parrow; l: men nu fanns det i staden två valbara gjö-1. kaptener Parrow, med förnamnet J. Hvil-l: ken menade väl den röstande? Magistraten: 4 4 stannade en stund i villrådighet, men slutligen beslöt den att i vallängden uppskrifva rösterna på den Parrow, som blifvit hedrad med det högs:a röstantalet. Deremot kasserades en stor valsedel från ett handelshus, af det skäl att den rö-1 stande härtill begagnat postpapper med firmans namrstämpel.: Bedeln kunde således icke anses för ?sluten?. Den röstandel lär häröfver anfört klagomål, men återtog i dem, då han blet upplyst om att ?inga akt I ningsvärda personer bruka anföra besvär, l och som deita argument ej kunde bestridas, j nedtystade det alla de rabulister som ejl! voro nöjda med utgången at valet. Flera samhällsklasser lyckades cj bli re-J: presenterade i kommunalstyrelsen och det: på goda och ovederläggliga skäl. Af tullstaten slapp ingen in; ty man befarade attre-j. presentanten deraf möjligen kunde insmuggla ! en sådan förbuden vara som opposition. ! Bland den talrika sjökaptepsalassen utsågs ej heller någon fullmäktig, emedan denj! lär hela året om vara ute och segla. Nå-l: gon representant af den flera tusen personer ! manstarka arbetsklassen kunde så mycket !! mindre komma i fråga, som detta varit att! beröfva arbetaren sin dyrbara tid. I allmän! het ledo s. k. oppositionzkarlar en helsosam minnesbeta. En bränvinskontroliör, som i tidningarne förföljt en större bränvinsminutör! derför? att han omhuldar s. k. salning,l! fick med rätta icke en enda röst, då derenot den sednare gick med pukor och trumpeter in i stadsstyrelsen. De större sillerkarlarne hade åt minutören salat ihop? flera tusen röster. Jag hade hoppats få glädja tant med den hugneliga underrättelsen att alla lektorer i domkapitlet äfven fått säte och stämma i stadsrådet — hvilket var meningen — men genom mankemang af några plutosrater, komma endast tre latinare, jemte konsistoriinotarien, att deltaga i sessionerna på rådhussalen. De öfriga tre domkapitelslektorerna, som voro mycket nära att äfven slippa in, få lefva på hoppet att hoppa in som full-, mäktige vid nästa val. Af de många lärarne som stå utanföre domkapitlet invaldes icke; en enda, förmodligen emedan de icke af-, Jagt så höga lärdomsprof i latinet, och sålece3; icke kunde u.ed skäl anses vara lämpj! liga att sköta kommunalärender. Detta bör! väcka stark anklang deruppe hos presteståndet. Vid jemförelse mellan valoch röstlängder upptäcktes att flera mäktiga personer: röstat på sig sjelfva. Denna metod påstås leda sina anor från rikets andra stånd och är väl i så fall både Gud och menniskor, behaglig. Flera jurister härstädes lära också samtalsvis försvara detta sätt att rösta, troJigen på den goda grund, att hvar och en är sig sjelf närmast. Då man häromdagen tillfrågade en af de. utvalde hvarföre han röstade på sig sjelf, svarade han, i mitt tycke, mycket bra: tKors l 4 : !