STOCEHOLM den 16 Jan, Ställningen i Tyskland. ; (Från Aftonbladets korrespondent.) Berlin den 5 Januari. Ej blott i Preussen, utan äfven i det öf-: riga Tyskland slutade det förra året med!! ogynsemma auspicier för lösningen af dei! stora frågor, som upptaga nationen. Dei! medelstora staterna hå visserligen här och ,! der, för att ställa det reaktionära Preussen i skuggan, försökt göra några liberala anlopp, och dessa bevisa att den fria rörelsen i foikandan gått framåt. Men någon bor-!: gen för de medelstora staternas regeringars, till hälften liberala eller liberaliserande ef! tergifter har dock ej lemnats, enär dessa! stater blott så länge akta nödigt att betona sin motsats till Preussen, som detta land ! umgås med hegemnonitankar vid tyska för ! bundet och mot Österrike. Men så snart ! en förlikning uppgöres mellan Preussen och det österrikiska lägret i dynastiska och he-:! gemoniska angelägenheter — och hrem skulle väl vilja förneka, att deti Berlin herrskande junkerpartiet skule kunna besluta sig till ett pytt Olmilz? — skulle man snart bli ense om att undertrycka pressen, nationalföreningen samt andra liberala elementer i he!e Tyskland. Hr von Beusts officiella örn i Dresden har också nyligen ganska tydligt antydt detta, men det var knappt behöfligt. Man visste det ändå. Det tyska folket har dock i det stora hela icke fällt modet för dessa ogynsamma utsigter. Tvärtom uppenbarar sig ett sträfvende att leda verksamheten in på prakltiska och ernåeliga syftemål. Den bästa frukten på detta område var utan fråga den ty-! ska representantförsamling, som den 28 sistlidne September sammanträdde i Weimar. Jag var genom min fränvaro från Berlin ! under Oktober månad förhindrad att då något utförligare redogöra för denna samman omst. Men dess verksamhet kan ännu skönjes i åtskilliga tyska länders kamrar och skall väl, såsom jeg hoppas, under innevarande år på ett gagneligt sätt ytterligare : utveckla sig. Tvåhundratretton medlemmar af föregående och nuvarande tysks parlamentariska församlingar hade nämnde dag samlats i Weimar för att åstadkomma en : enig samverkan i de särskilda tyska kamrarne. Representantlörsamlingen förklarade sig genom resolutioner mot de oktrojeringar, som ännu ega rum i flera tyska stater. Det ef Österrike och konsorter utkläckta förslaget om en församling af delegerade, till hvilket jag längre ned skall återkomma, tillbakavisades med bestämdhet. Ettutskott af 40 medlemmar tillsattes den 29 Septem ber för att upprätthålla förbindelsen mellan de liberala tartierna i de särskilda tyska kamrarne och arbeta på en, så vidt möjligt vore, likartad lagstiftning. Den 6 Oktober sammanträdde nationalföreningens tredje generalförsamling i Coburg och uttalade sig för erkännandet at riksförfattningen af den 28 Mars 1849. Detta beslut upplifvade genom sin idella reminiscens de nationella förhoppningarne. Regeringarne oroades mindre häraf än af den föregående representantförsamlingens mera praktiska och för de reaktionära ojemförligt mycket farligare beslut. Dessa ingåfvo farhäga för, att den tyska nationen en gång skulle kunna upphöra att hängilva sig åt grubblerier öfver den bästa mönsterhelstat, samt istället för oklara och förvirrade förslag åstadkomma en allvarlig samverkan mellan alla framätskridandet3 vänner i hela Tyskland. i Den fara, som en dylik sträfvan innebar för de regeringar, hvilka mest äro intresse. j rade för tortfarandet af den nuvarande s.littringen i Tyskland, insågs isynnerhet i Wien. Man föranstaltade derföre i slutet af Oktober, att en storiysk förening grundlades i Frankfurt, hvars beståndsdeler äro temligen besynnerligt sammansatta. Den utgöres af Österrikare, som först lofvat att komma till Weimar för att åvägabringa en bemedling med. nationalföreningen, men sedermera på en vink af österrisiska regeringen afstodo derifrån, ultramontaner, liberala från Bayern samt demokrater, som genom sin fiendskap till Preussen råkat komma i detta besynnerliga sällskap. Föreningen skulle tydligen utgöra en motsals till representantförsamlingen i Weimar i så kallad stortysk anda. Men en försoning mellan deinom dess sköte sammanblandade stiidiga elementerna ernåddes ej, utan tvärtom ådagal!ades endast den. negativa österrikiska ståndpunktens vanmakt. De af den stortyska föreningen beslutna re-. solutionerna, hvilka bland annat voro till ; förmån för delegerade församlingens förslag, om också med hvarjehanda försvagande ! förbehåll, ha derföre också föga intresse för utlandet. : På den tyska officiella centralorganen, för-! bundsdugen, hvilade förbundsreformen helt ; och hållet, och om de tyska regeringarnas , officiella verksamhet på detta område är ej heller någonting synnerligen hugneligt att förmäla. År 1861 hade Preussen bemöI dat sig alt åstadkomma en förbättring i för-!4 bundskrig författningen. Ar 1862 var Si längre fråga om nägon reform af denna för-14 fattning. Preussen afslöt militärkonventio-!; ner med några små tyska stater, hvilka ej voro af någon stor betydelse. Äfven förl, kustförsvaret har så godt som ingenting blit-!, vit gjordt. Alltsedan sistlidne påsk lär en af Preussen i Frankfurt föreslagen special ! komite vara samlad i Hamburg för detta än. damål. Jag säger: lär, ty ehuru komiten i