MER IFUIIUCP Gå Dag IVL INC: AA VLR VAL tre än eljest tillgodogöras den personliga riksdagsmannaerfarenheten hos alla förutvarande riksdagsmän som inväljas i den nya representationen. Den väsendtligaste omständighet, hvaruti förslaget i nämnda hänseenden afviker från gällande riksdagsordning, är afskaffandet af de med representationens rätt nu beslutande förstärkta utskotten, hvilka temligen allmänt anses såsom ett af vårt riksdagsmaskineris största lyten. I stället är såsom regel stadgadt, att båda kamrarnes bifall erfordras för att åstadkomma ett riksdagens beslut. De få frågor, som ansetts ej böra förfalla genom den ena kammarens afslag, nemligen de som angå statsreglering och bevillning samt bankens och riksgäldskontorets förvaltning, skola, derest kamrarne ej kunna om ett beslut sig förena, afgöras förmedelst omröstning i båda kamrarne emellan de olika mevisgarne, då den mening, som erhåller de flesta samrmanräknade rösterna, blifver riksdagens beslut. Enär andra kammaren, derest regeln konseqvent vidhållits äfven för beskattningsfrågor, skulle, liksom i de flesta andra länders representationer, ensam bestämt utgången i alla de fall då den beviljat mindre än första kammaren, så är sammanräkningen de båda kamrarnes röster en åt första kammaren medgifven förmån, som kan vara af ett afgörande inflytande, så ofta dess majoritet är mera kompukt än andra kammarens. I afseende å dessa frågor torde derföre någon grundad anmärkning emot det föreslagna förfaringssättet icke kunna hemtas derifrän, att den andra kammaren, genom sitt större antal ledamöter, får större inflytande på u!gången än den första. Hvad åter angår banken och riksgäldskontoret, så äro deras angelägenheter sällan af sådan politisk beskaffenhet, att synnerlig vigt bör läggas derpå, att en något större makt vid afgörandet af stridiga frågor tillägges den ena eller andra kammaren. En annan förändring är att, i anseende till olämpligheten af ett ovilkorligt stadgande om uppdrag åt samma personer att utreda alla de olikartade frågor, som nu tillhöra allmänna besvärsoch ekonomiutskottets handläggning, detta utskott icke finnes upptaget bland riksdagens ständiga utskott; hvaremot det öfverlemnats åt kamrarne att för utredningen af dylika frågor tillsätta tillfälliga utskott, till det antal, som finnes vara af nöden. Med samma varsamhet, som vid förslagets upprättande iakttagits i fråga om för ändringar i riksdagens arbet: har ock. då förändring i sak ej skett. din nuvaronde riksdagsordningens ord-tyv else bibehållits, äfven i de delar, der ri cuktionen påtagligen är mindre god, helst en ny lagtext kräfver ojemförligt större fuli ohet för att gifva samma säkerhet om en riktig tillämpning, I som lemnas af en summallagiext, för hvars tolkning finnes huning i en långvarig och godkänd praxis. För att komma i öfverensstämmelse med en ny riksdagsordning, påkallar jemväl reeringsformen fler indringar, hvartill ock lifvit uppgjord: 2. som jag har att nu i und erdånighit : rväla. Dervidhar icke allenast denna vär ämsta erundlag lemnats orörd i alla d.eivr, som icke ovilkorlien sammanhänga med epresentationsreormen, utan nummer? aft alla dess oförändrade har ock blifvit bibehållen endast med högst få un 2 utan betydenhet, hvilka ej kunnat undvikas. För ett sådant bibehållande af nummertöliden hufva måst insättas flera stadganden, h-ilka iriks; dagsordningen hafva sin rätta plats och i regeringsformen äro lika öfverflödiga, som densammas nu deremot svarande af ett för begge dessa grundlagar gemensamt innehåll. Men olägenheterna sf denna osystematiska uppställning, hvilka icke blifva större än hittills, uppvägas af den praktiska fördelen att undvika behofvet af ändringar i tryckfrihetsförordningen, successionsordningen och flera författningar, hvilka hänvisa till uppgifoa i regeringsformen. För några 1ä tillägg, hvilka, ehuru helt och hållet föranledda af represeutationens föreslagna ombildning, likväl innefatta nya stadganden, som icke med representations frågan stå i omedelbart sammanhang, torde grunderna särskildt böra antydas. Då den nya representationsformen är af: sedd att i vissa delar stödji sig på kommunalförfattningarne, kunna icke dessa lämpligen längre hänföras endast till den ekono miska lagstiftningens område, och ctt tilllägg är derföre gjordt vid regeringsformens 57 S, enligt hvilket kommunalförfattningarne skola stiftas af konung och riksdag gemensamt. I EK. M:ts proposition till rikets ständer om antagande at en författning avgående j: allmänt kyrkomöte är redan förutsatt, ati andel i stiftandet at kyrkolag kunde komma att kyrkomötet i grundlagen -medgifvas; och ett sådant medgifvande synes icke böra uppskjutas längre än till den tidpunkt, då kyrkan upphörer att genom ett särskildt stiänd vara representerad i nationalförsamlingen. Då vår kyrkolag ännu är sammanblandad med en mängd stadganden af civillags natur, lärer för närvarande kyrkolagstiftningea icke kunna helt och hället un dandragas nationalrepresentationen och öfyerlgmnas till kyrkomötet gemensamt med konpnggn, hyilket måhända eljest vore riktigast, och det nu framlagda förslaget är derföre åt kyrkomötet, hvilket enligt sin egen af K. Set föreslagna organisation eger initiativ i kyrkliga frågor, i grundlagen endast tillagdt veto i fråga om stiftande, upphäfvande, ändring eller förklaring af, kyrkolag. De riksståndens privilegier, som ej cga sammanhang med deras representationsrätt, blifva icke upphäfda genom denna sistnämndas upphörande. Då emeilertid inon del af samhällstörfattningen kan tänkas : 2