honom den madonnabild han barisin hand, ; satte öfversten sig till motvärn under allnäst knot af militären och folkmassan; han ifick behålla bilden. Hans olyckliga hustru, !som vid deta. tillfälle åtminstone ännu en igång ville se sin make, förlorade förståndet. I AMERIKA. i Negerregementen skulle bildas för att beivaka Mississippis stränder samt utgöra be I sätlning på fästena nedanlör Neworleans. Merindepartemertet hade emottagit anbud till byggandet af två jernbepansrade ångskepp af 7000 tons diägnghet hvardera. Republikanerna uppmana ifrigt presidenIten Lncoln att stå fast vid emancipationsI kungörelsen och offentliggöra densazma )å nytt i början uf detnya året. Demokraterna deremot bekämpa af alla krafter emancipationen. Unionsarmån i sydvestern befinner sig en belägenhet som väcker oro. Rebellerna hafva återtagit Holy Spring och förstört förråder för unionisterna till ett värde af en half million dolars. Härens ställning vid Rappahannock är oförändrad. General Lee har uti sin ofliciella rapport om slaget My Fredericksburg förklarat alt hans härs belägenhet ej tillåtit honom att förfölja uniOnstrapperna på deras ätvertåg öfver Rappahanpnock. Times korrespondent skrifver från Fredericksburg: ?Mäånga städer och byar har jag setl på Virginiens jord, hvilka täflade me hvarandra såsom prof, på hvad krigets förödelse förmår; men om det finnes en punkt på jordklotet, som kan tjena såsom en troIgen afbildning af krigets härjningar, så är det Fredericksburg. Det är en af dessa sällsynta orter, hvarest sedan 50 år tillbeka knvpappast ett enda nytt hus blifvit bygdt. btaden berömde sig länge af att ega ennobel befolkning, besiående ofborgare, hvilka vero förnöjda med en måttlig inkomst och fria från ull ärelystnad. Washington har der framlefvat sina angenämaste år. Två ståtliga broar gingo från Fredericksburg öf ver Rappaheannock. Af dessa återstå nu blott några pelare. Ej mera än en tjugondedel af husen voro före slaget bebodda af gamla män och qvinnor, för fattiga att fly på jernvägen tili Richmond. Dessa lemnade till fots staden och begåfvo sig till skogarne, endast försedda med några tiasiga täcken att hvila på. Länge skola de ej der kunna uppehålla lifvet. emedan landet är förhär-. jadt som om otaliga gräshoppssvärnar strukit fram öfver d. tsamma.? En uti Mexiko bosatt europå har i en. krifvelse meddelet följapde om fransmännens ställning deretädes: Att fransmännen inom kort skola vara i besittning af Mexikos hufvudstad är kneppast tvifvelakuigt. Men dermed börja föret de egentliga svå. righeterna för dem. Landet är så vidsträckt och de större städerna ligga så aflägsna från hvarandra, att det fordrar en styrka af minst 100.600 man för att besätta de vigtigaste, såsom utom Mexiko och Puebla, Queretaro, Guanaxuato, San Luis Potosi, Durango, Za-! catecas, Guadulaxara, Agrias Calientes. Caxaca sarst hamnerna Veracruz, Mazatlan, San Blas med Tepic, Menzanillo med Colima och Acapuleo. Afven erfordras minst 12.000 hästar för art kunna göra elut på guerillakriget. Utveckla ej fransmännen så betydande stridskrafter, så är det efter min öfvertygelse, omöjigt för dem alt göra sig: till herrskare öfver landet och återställa lugnet. Det är ett stort misstag om man tror att Mexiko är i stånd att underhålla de franska trupperna; ty landet är fullkomligt utsuget och utarmas dagligen allt mera, under det fullkomligt eanarkiska tillståndet. Mexiko är ett af de rikaste länder på jor den. Dess miaeraloch produktrikedom skulle, under en god regering inom 8 till 10 är kunna vinna en oberäknelig utveckling; men för att göra dess rika bergverk produktiva måste betydliga summor först nedläggas, och om ej dessa medel komma : utifrån, så skola bergverken fortfarande ligga i lägervall. Till statens ytterliga utarmande bidrager mexikanarnes totala olörmåga, att genom sparsamhet och ordning åter upphjelpa finanserna. Landets regeringar, den: ena så väl som den andra, hafva hushällat såsom rika slösare, hvilkas gods hafva ett; värde af flera millioner, mena som äro oförI mögna att förvalta dem utan kredit, ochi försänkt sig i djup ekuld. Med ringa me del kan landet ej uppbjelpas. Dess kredi-: torer skulle mycket misstoga sig, om de tro alt det är tillfyllest, att taga en del af dess: landsträckor i beslag; ty dessa sfkasta nästan alls intet. Vill man göra sig betald, så mäste man för att befordra i dagen de i jordens sköte slumrande rikedomarne med-! föra både arbetare, lifsmedel, verktyg och kapital i tillräcklig mängd. Den godsegan, de klassen af befolkningen är mer eller min: j dre gynsamt stämd för fransmännen. Men de äro misstänksamma, de hafva redan för! lorat större delen af sin förmögenhet genom I det långvariga plundringssystemet och de! söka rädda återstoden genom ati dölja densomma. Af dem hafva tåledes fronsmännen ingen hjelp att vänta.