emottog ingen. ij Ministören har efter en lång och häftig ; debatt beslutat att till konungen öfv slemna I Berlins stad-fulimäktiges nyärsadress. I En proces:, som i dessa dagar öppnats, kastar en tomligen klar belysning öfver det! sätt, hvarpå de feodala lojalitets Sadresserna I I kommit till stånd. I en landsortstidning, ! tGrineberger Wochenblatt, som står under j I landtrådets i Grineberg öfrerinseende och ledning, stod för någon Vid sedan en ar fem; herrar undertecknad uppmaning till kretsens? invånare att utfärda ca tillgifvenhetsadress i j till konungen. Uppma ningen 1 var hållen i argaste reaktionära ton och innehöll de plum-) fäste utfall emot Preussens folkrepresentation. De fem undertecknarne voro riddargodsegaren Götze, superintendenten W ol, räkningsrådet Ludvig, välvarmästaren ilingel i och rådsherren Schulz. Den liberele depateraden för Grinerbergerkretsen. riddargodsi egaren Förster, beslöt att stämma underteckI narne inför rätts för smädliga och lögnaktiga i utfall mot den ena efstatsmakterna. Super;intendenten WoNY bar nu inför rätten uppl lyst, att han hvsrken uppmanal någon atti junderskrifva den ifrågavarande adressen, ej i heller sjelf eatt sitt namn under densamma. Räkniogsrådet Ludvig har förklarat atthan licke vet buru hans nawn kommit under en; ladress af den beskaffenhet, att han ej skulle vilja uppmana någon att underteckna den. I : Vaäfvarmästaren Klinge tillkännegaf, alt han I blifvit lockad att skrifva sitt namn på ett rest ark papper, utan att veta till hvad det i skulle tjena, och rådsherren Schultz upplyste att han satt sitt namn under an annan dress I än den i verande, hvilken sedoare emelj ilertid blifvit till konungen iaskicka1 såsom ett ultryck af den i Grinoeberg rådande all.männa meningen. Saken har väckt utomordentligt uppseende. ; Det har blifvit upplyst att de italienska tidningarne, vid yttringarne af sitt missnöje I. öfver general W illisens utnämning till sän-j. debud i Turin, ba förblandat honom nsed i. hans broder, den från holsteinska upproret. bekante Willieen. Det var denne som år 1848 besökte Turin och derifrån Legaf sig till Radetzkys hufvudqvarter. Både tyska och franska tidningar berätta alt regeringen funderar på att upphäva den I gällande vallagen, derest deputeradekammaren ej vid nästa session fogar sig efter regeringens önskningar. Ministeren påstås redan I . ha en ny vallag färdig, att istället utfärdas. : Deri sköla synnerligen stora medgilvanden vara gjordaål de storajordegarne, vi albarheten inskräukt inom valkretsen, och en census bestämd, hvilken beröfvar hälften af de nui varande valmäneen deras valrätt. j Konungen bar befallt att ull firande af! sjelfständighetskriget skall grundstenen till E ett monument öfver hans fader läggas dar 17 Mars detta år, som är femtior nde årsdagen af hans uppmening till folket att af-j 1 skudda sig det fi oket. Derjemt ämnar TORURSEN begära af landtdagen an d glag till höjonde af pensionen ät qvarlef-1. unde veteraner från detta krig. ITALIEN. : Konung Victor Emannel kommer ej att, personligen inlinna sig i Paris för alt öfver; vara sin dottersons döpelse i Palais Royal. Ena resa tili Paris i närvarande eg skulle äfven vari i hög grad opolitisk. Kejsar Napoleon vill pätagligenvara isolerad och hvarken Italiens konunv eller dess re1 gering och folk bafva att hoppas något af is onom, genom alt visaartigheter och Töröddi i mjuka sig. Italienska regeringen har äfven insett, att en väl ordnad inre förvaltning, !) en krigsduglig här och klokt reglerade il nanser, jemte trohet mot författningen å alla sidor, äro de förnämsta vilkoren för envhelsverkets fulländande. Den orokien snart sagdt feberaktiga brådska, hvarmec italienarne sökt brådstörtadt uppnå sitt mål, N I LU har 1862 lidit ett svårt afbräck. Italien hemter nu krafter och lär sig att afbida rätta stunden för handling. Mondee Lar nyårstal till den honom upp-: vaktande iementsdeputationen har gjort mycket got intryck i landet. Ötverhufvu d r sinnesstämningen uti Italien bättre och törhoppnin sful lare än man under värvar j 6 f 1 ( : f r rande omständigheter skulle förmoda. Dertill bidrager älven ke :binettets verksamhet; man käarser att det gör ein skyldighet. Syditalien har den exekutiva makten åter blifvit delad: La Marmora har afträdt civil-! myndigheten till markis dAfflitto och bebåller blott den militära guvernörsmakten. Äf-. ven Palermo bear sått on ny prefekt i herr Castillo. Emellertid har Mszz 1 E A a sis part: icke Overks samt. Mazzioi har nyligen utskritvit eit nytt t nationallån, som tagit stark fart. En hell mängd af de utef honom utfärdade obligaF tionerna cirkulerar i rörelsen. Premierministern — Farinis belsotillstånd skildras såsom betänkligt. ec I de ledande kretsarne, s l:enska tidnipgspressen, viser sig en ullt sta kare luftning åt Eogland. Så innehåller bland; 1 väl som i Haj 1 N 1 1 andra den officiösa tidningen Stampa en f tf sf sg te L serie artiklar om nödvändigheten of ett intimt förbund med Engle ind. sterrikes militärstyrka uti Venetien utgöres för närvarande af TI2.500 man, nemligen uti fästningen och provinsen Verona 25.000 man, i Peschicra 5000 m sen, i Mantua och Borgoforte 7000 man, i Vicenza 5000 ; man, i Venedig och långs hafekusten 22.500 men, i Treviso 5000 mun. uti Triest och Gorizaba 10,000 resan, i Friou! 12.500 men 4 samt uti Tyrolen 7500 mean. Hu RYSSLAND. ; Den för spridande af tiduingen Kolokol till. döden dömde öfverste Krasucki har al kejsaren blifvit benådud till 12 berg 1 J 4 1 i H i verks arbete i Biberien och förlust af ulla sina tägheter. Delta sistnämnda etiaff försigg ck på följande sätt. Ivför den till pered uppmarscherade garnisonen ivfuon sig generalen med en t svit; Krasucki 1 uniform och med illdeg a Ordnar c