las, hr Montgommery-Cederhjelm, frih. Stjernstedt, hrr Wolffelt och Cederschiöld, frih. BR. Cederström, hrr vo. Troil, Sandströmer och Lagergren ansågo de anmärkningar statsutskottet framställt befogade, och det sätt, hvarpå de blifvit uttryckta, så grannlaga som möjligt. Grefve C.G. Marner och frih. A. OC. Raab ansågo, på anförda skäl, attstån: det borde uttrycka den åsigt, att man läte vid fullmäktiges åtgärd bero, i hvilken formulering . af beslutet frih. Sprengtporten förenade fig. Vid framställd proposition begärdes votering, då till ! kontraproposition antogs sistnämnda förslag. Voteringen utföll så, att 84 röster biföllo utskottets betänkande i denna punkt mot 58, som vore för ; kontrapropositionens antagande. i 7.åe punkten, angående upplåningen mot inI hemska fonderade statsobligationer, framkallade äfven en kort debatt. Exceliensen S ihr Akerman försvarade äfven i detta fall fullmäktiges åtgärder, och den sednare yrkade, att let måtte godkänna desamma. Frih:ne af Ugglås och Stjernstedt deremot förklarade stats! utskottets anmärkningar behöriga samt framI ställda i så fogliga uttryck, som möjligt. PunkI ten bifölls, liksom öfriga delar af betänkandet. Baron H. Raab hade i början af plenum ett anförande i skarpskyttefrågan, som remitterades itill vederbörande utskott. Plenum fortsättes i afton. Presteståndet. Dr Runsten begärde ordet för alt i ett skriftligt anförande bemöta riksdagsfuillmäktigen Henric Hanssons inom bondeståndet gjorda tående, det skulle hr doktorns motion um presters lagliga afgiftsfrihet vid kyrkobyggnad varit föranledd af en tvist mellan mononären och hans rogs ekonomiutskattets utlå n:r 28, om ändrade vilkor för elementarl: res uppflyttning i högre lönegrad, pensionering m. m., och remitterades till statsutskottet, likasom n:r 29, om inrättande af pensionsfond för handelsflottan, och n:r 30, om manufakturdiskonters upphörande. gutskottets bet. n:r 14. tillstyrkande uppde af 2 kap. 5 och 6 G. B. blef vid ing bifallet med 20 ja mot 19 nej. Motbeä idet yttrade sig biskoparne Björck, Anjou, dompr. Sundberg. dr Rundgren och Forssell. Ls3gutskottets bet. n:r 15, afstyrkande ändring i föreskrifterna om skyldighet för prestaw prötva vilkoren för lysning och vigsel antogs med 21 röster mot 20. Ar statsutskottets utlåtande n:r 22, angå riksgäldskontorets förvaltning sedan förliden ri dag, lades första punkten till handlingarne, h I emot den andra, angående medels anskaftning för jernvägsbyggnaderna efter liflig dis i antogs medelst den förseg ade sedeln. Vid teringen utföllo 16 röster för utskottets förslr och 16 för förslaget att revisorernas an ningar måtte till ingen rikets ständers atgörd föranleda. Bergares!åndet. I Som vi ej för dagen medhinna någon slags redogörelse, mna vi endast alt statsutskottets utlåtande n:r 22, angäende rikegildskontorets förvaltning blifvit föredraget, samt att detsamma i andra punkten, som handlar om det s. k. lotterilånet blef föremäl för en lifiig diskussion och först genom votering 2 ed 23 ja mot 20 nej bifallet. I afseende på 7:de punkten om det inheraska lånet framställdes några anmärkningar af hrr Renström, Sundvallson, Lindström och Lallerstedt. Utlåtandet försvarades af hrr Björk och Hjerta. Lagutskottets betänkande n:r 14 tillstyrkande upphäfvande af 2:dra kap. 5 och 6 S giftermålsbalken bifölls. Samma utskotts betänkande n:r 15, afstyrkande väckt motion om upphörande af skyldighet för prest att pröfva vilkoren för lysning, bifölls likaledes. Ståndet åtskildes kl. 7, 4 e. m. Bondestindet, Eionomiutskottets betänkanden: N:o 2, afstyrkande väckt motion om en representation för häradet; N:o 26, afsturkande väckt motion om förbud för befälets inblandning vid afslutande af kontrakt mellan rotehållare och soldat, samt N:o 27, afstyrlkande en motion om ändring ibestämmelserna rörande soldattorp, godköndes. Likaledes biföllos: — Lagutskottets betänkanden: N:o 14, tillstyrkande upphäfvande af 2 kap. 5 och 6 S5 giftermålsbalken och N:o 15, afstyrkande föreslagen förändring i föreskrifterna angående skyldighet för prest att pröfva vilkoren för lysning och vigsel. Statsutskettets utlåtande n:o 22, angående riksgäldskontorets förvaltning under den tid som förflutit sedan jan af sistfördutna riksdag, nledde en längre debatt, hvarender ett skarpt der uttalades med anledning af ri späldstalli sranden i fråga om det bekanta Jotbestridande af kostnaderna för jernvägars byggande. Resultatet blef att den af utsköttet för fulimäktige tilistyrkta dechargen medgafs, sedan 2:dra punkten af utlåtandet, handlande om det inhemska lånet, blifvit med ogillande lagd till hand lingarna, emedan ståndet ansäg utskottet i derna del icke hafva uttalat ett å bestämdt klander, som gäldsfullmäktiges åtgärder förtjenade. Vi återkomma till en redogörelse för derna debatt.