att uti redan bygdt tempel bedrifva, utan jem väl emot sjelfva andan 1 den tidens lagstiftning samt ock, såsom visadt är, emot sjelfva lagen bokstaf rakt stridande. Det af en motionär vid förra riksdagen åbe ropade och bland andra framhållna exemple af en pastor i Hernösands stift, som för delta gande i sockens kyrkobyggnad blifvit gjord fö trenne hela år lönlös eller derpå måst bekosta likz , mycket som samtliga taxeringsbeloppen af bo ställets revenyer för 27 år, har jag sett på rät nära håll, och icke utan medlidante försport, hu ruledes, vid den förmenta byggnadsskuldens ut kräfvande tjenstemannens enskilda tillgångar hus, husgeråd och penningemedel blifvit unde sken af lag och rätt i mät tagna, samt hans dragare och lönespanmål till sista kornet bort slagna under auktionsklubban. Men en lagpa: ragraf, som börjat så tydas och så tillämpas, kan ej i sådan mening vara lag och tarfvar nödvändigt från lagstiftningens sida en förkla: ring — ej till ändring, men till befästande af lagens rätta mening. Många kyrkobyggnader företagas årligen. De många årliga stamböckerna bevisa det. Och lika många våra embetsbröder äro alltså årligen i fara att i sina lagliga och med fullmakt bekräftade lönerättigheter våldföras. Förhållandet lärare och åhörare emellan må hafva blifvit ett annat. än tillförene; och mången inom detta högvördiga stånd har derföre fruktat, att i dessa tider någon rättvisa eller billighet för kyrkans tjenare i denna fråga ej vore att vänta. Men jag har ej befarat något sådant, då väl ännu i rikets lagstiftning deltaga ädle och upplyste män med sinae, oväld och nit för sanning och rätt, samt dessutom ett uppskof till annan gång blott skulle förvärra saken. En förordning i frågan hunne då mellankomma, kanske sådan, som den enskildt från detta stånd blifvit i underdänighet föreslagen — en mildringsåtgärd emot berörda olaglighet genom dess uttänjande på några flera år, i stället att densamma borde helt afskafras. Men dermed vore ock en helt ny lag utfärdad i full motsats till den vi redan hafva, om blott denna varder rätt förstådd och rätt uttydd samt rätt tillämpad. — Och måste jag fördenskull, på anförda skäl, vördsamt förnya min begäran, det måtte den väckta frågan underställas rikets nu församlade högl. ständer för erhållande af den nödiga förklaring öfver 26 kap. 1 8 byggn. balken att hvad der stadgas om byggnadsvirke, körslor och annan kostnad efter hemmanialet, för prestgård såsom kyrkoboställe fullgöres vid kyrkobyggnad medelst kyrkans egna byggnadsmedel, och icke kan dervidmed rätta affordrasboställ:ts blotta innehafvare, enär denne för sin del medelst dagsverken eler byggmästareas och hans biträdes kosthållning ansvarar efter boställets flera eller färre matlag. . J-mväl motionstillägget i enahanda syftning rörande kronans civila och militise-boställen får jag på äfven derför anförda skäl vördsamt vidhålla såsom måhända förtjent att i sammanhang med det förra komma under vederbörandes ompröfning. Stockholm den 22 Nov. 1862. J. Bernh. Runsten. ERA