ochsednare ett bref, meddelade honom Vkväl. min adress och var alltid för profe sorn tillgänglig för meddelande af upplysning om min vistelseort. Det kan kännas nog tungt att blifva förbisedd å en bana, devåt man egnat sin håg, sina stuier, sina krafter, sina bemödanden, sina förhoppningar; men ännu tyngre blir bördan om man misstänkes hafva genom försumlighet ådragit sig henne. Det är denna beskylining jag ansett mig böra tillbakavisa på samma gäng som jag — otil!gändlig för professormsi det post festum aflåtna brefvet yttrade loford om mig såscm gymnasiklärare, om min vidstfäckta erfarenhet min medfödda skicklighet aw ordna, soförtröttade ihärdighet att genomföra etc. etc., och professorrs förvåning att jag, oaktadt i besittning af dessa företräden och professorns tförord, dock fick stå tillbaka — fär förklara det jag skulle vida högre värderat en enkelavis i beherig tid om professorns afskedstagande, all salfvelse efteråt; eller ock ett öppet till nagifvande att professorn, med all välvilja för mig, dock för att bättre betrygga framgången af den sak, hvaråt protessorn egnat sitt lif, ansett sig till efterträdare böra föredraga en annan. ika öppet som jag nu klandrat professor Brantings sednaste handlingssätt emot mig, lika ärligt önskar jag honom likväl nu lugn och frid på gamla dagar, lycklig i medvetandet att, till gagn för samtid och efterverld, hafva närt och till sin fulla blomning utvecklat en vetenskap, som endast stod i NKnoppning vid protessorns emottagande af föreståndureskapet för gymnastiska centralinstitutet. Lyon den 24 November 1862. F. Wahlfelt.