redskap lör torlskärningsarbetet. Ett tryckfrihetsmål i Finland. Tryckfrihetsmål kunna icke gerna förekomma uli ett land, som saknar tryckfrihet och der censuren florerar. Visserligen hade det under grefve Berghs regemente i Finland kommit derhän, att man ville trakassera tidningsredaktörer både för det som censuren utstrukit ur deras blad och för det som lyckligen passerat censuren, men några egentliga tryckfrihetsmål kommo dock icke i fråga. Men då numera pressen de facto erhållit något större fribet, då det medgifwes densamma att göra anmärkninger mot hvarjehanda auktoriteters åtgärder samt till och med att någorlunda skarpt klandra ett och annat uti de bestående förhållandena, har deraf tillika blifvit en följd, att verkliga tryckfrihetsmål kunnat börja ifrågakomma. Det första egentliga tryckfrihetsmål, som nu utagerats i Finland har emellertid inneburit en seger för pressen, i det på ett märkligt sätt blifvit konstateradt, att några anmärkningar, som i de högre militäriska kretsarne väckt anstöt och ond blod, varit helt och hållet befogade och stödt sig på klara fakta. 1 Helsingfors Dagblad för den 12 Sept. detta år hade förekommit en korrespondensartikel från Fredrikshamn af följande lydelse: Natten emot den 1 September väcktes stadens befolkning af brandsignäler. Elden hade kommit Jös uti handlanden Nackströms uthus i en ganska trångbygd trakt midt i staden. Vid första ankomsten till brandstället trodde ingen att det skulle gå af för mindre än att en swr del af staden sk le stryka med. Kraftiga ansträngningar och kanske mest det lugna vädret räddade dock staden för denna gäng. Blott uthu gen nedbrunno. Huru elden löskommit är ännu obekant. Man var här i tillfälle att göra sorgliga betraktelser öfver den svaga kommunalanda som i vår stad är rådande, En stor olägenhet och förargelse vid släckningen åstadkoms af den ryska soldatesken, som ströfvade omkring i flockar utan befäl. De som släckte voro tvungne att hafva ett lika vaksamt öga på dessa skaror som på elden. Förbittringen 1 staden mot dem är stor och en förbättriovg i disciplin måste ovilkorligen ske. Denna uppsatts vållade allarm hos vederbörande. OÖOfverste v. Kothen, chef för en i Fredrikshamn förlagd rysk liniebataljon lät i Helsingfors Dagblad införa ettaf magistraten i Fredrikshamn utfärdadt intyg att det ryska manskapet verksamt bidragit till hämmande af eldens vidare framfart och till bergningen af i gården befintlig lösegendom, äfvensom att klagomål emot manskapets beteende under eldsvådan hittills hos magistraten icke blifvit anmäldt, hvilket öfversten ansåg innebära tillräckhgt bemötande af sagde, under anonymitetens slöja dolda beskyllning. Men det stannede icke härvid, utan generalguvernören beordrade ett åtal mot författaren af nämnde uppsatts, såsom till sitt ionehåll ett Cuppenbert skymfande och nedsättande af den i Fredrikshämn estationerade militären. Redaktören af Helsingfors Dagblad, juris utriusque kandidaten Edv. Bergh, blef med anledning häraf, efter stämning af tillförordnade åklagaren, guvernementssekreteraren Meller, uppkallad till kämnersrätten i Helsingfors och der tillfrågad hvem som vore författare till den ifrågavarande artikeln. För oss, som så länge varit i åtnjutande af en betryggad trycktrihet och hvilkas begrepp i detta hänseende erhållit en gilven riktning, vill det förefalla mycket besynnerligt, att redaktören genast namngaf författaren, en handlande F. Nybom i Fredrikshamn, och derigenom vältrade hela ansvaret från sig på honom. Men af det töljande vill det synas, som skulle detta ha skett på hr Nyboms egen uttryckliga begäran, då han var fullkomligt beredd på att bevisa hvad han sagdt och bära ansvaret derför — någonting som icke skulle kunnat ske i vårt land, der, som bekant, ansvarige utgifvaren ensam bär sausvaret för allt hvad i tidningen influtit, äfven om författaren är känd och till och med med sitt namn under. tecknat en uppsats, som blir föremål för åtal. Handlanden F. Nybom blef stämd att infinna sig inför kämnersrätten i Helsingfors och der ansvara för det han missfirmat den ryska militären. Han kom på sagd dag till. . städes, förklarade att han vore författare till den ifrågavarande uppsatsen, men anmärkte att densamma af honom icke offentliggjorts i afsigt att derigenom smäda eller nedsätte den uti Fredrikshamn stående ryska militä. ren, utan endast för att derigenom fästa ve. derbörandes i landet uppmärksamhet å et beklagligt oskick, som vid det omnämnde brandltilltället egt rum och vid dylika olycks tillfällen ofta nog torde kunna inträffa. Till styrkande af det itidningsuppsatsen antydde och pu närmare utvecklade förhållandet hade han redan förr än åtalet mot honom an mältes, vid kämnersrätten i Fredrikshamn för händelse af dödsfall, begärt och fått låt: afhöra särskilda vittnen; och jemte det har AL ott Trafnandp från: talat. Sh Arn AT.