lade ett och detsamma ,med en viss pretention att vara vältalic; koralsången dålig. I Newyork finner författaren amerikanskan syperbt växt och klädd, polisen ypperlig, folket märkvärdigt benäget att rätta sig efter polisens bud, negersängarnes musikalisktdansanta representation högst rikhaltig och underhållande, de i staden bosatta sverskarna utmärkt förekommande och gästvänliga. Man lär här känna i hvilka lyckliga omständigheter åtskilliga från Sverge utvandrade lefva i Newyork. Artigheter vexlas mellan dem och fregatten. Svenskarna gifva baler för fartygets officerare, och fregattens predikant håller predikningar för landsmännen. Å ena sidan meddelas programmet till dansen och å den andra hela predikan. Fregatten afgår till Barthelemy och andra vestindiska platser. Författaren ger ganska litfliga skildringar af lifvet der och af Vestindiens förtjusande qvinnor. Vi följa honom sedan till Boston. Här synes han ha fått tillfälle att göra sig nägot närmare un. derrättad om de amerikanska sociala förhållandena. Likt alla andra sätter han upptos.ringsväsendet samt vården om de fattiga och älderstigna högre i Amerika än i någon annan del af verlden. Om man afhåller sig från att vid läsningen af denna bok göra någon jemförelse med Gosselmans klassiska resebeskrifningar, eller med skildringarne från fregatten Eugenies expedition, och endast betraktar arbetet i och för sig, så läser man deticke utan ett visst nöje, fastän det innehåller mycket ölverflödigt, och särskildt de många predikningarne ej tyckas vara på sin plats. Naturhistoria för barn af Frans Strässle. (Stockhelm. Alb. Bonnier). En kortfattad, men ganska väl gjord uppställning af djurriket, växtriket och mineralriket, med omkring 300 tärglagda afbildnin. gar, som till en del visserligen äro ganska små, men dock i allmänhet mycket redigt återgifva de naturföremål, som beskrifvas. Monde julgåfva för barn om 12—14 års er. Björnjägarne af kapten Mayne Reid. Med 4l. Iitografierade plancher. (Stockolm. 5. Flodin.) Detta arbete för ungdom af den berömde författaren utgör tredje volymen af hans Berättelser för den äfventyrälskande ungdomen? och utmärker sig, liksom sina föregångare, såväl genom sina lärorika fram-:. ställningar om en mängd djurs lefnadssätt. och egendomligheter, som ock genom nog-: granna naturbeskrifningar från de trakter, som björnjägarne besöka: Lappland, södra l: och norra Amerika, Kamtschatka, Borneå, Himalaya och Syrien. Af samme författare har utkommit: Del olika verldsdelarnes sällsammaste vildar, öfversatt af O. von Knorring, med 8 plancher. (Fahlstedts förlag.) Här lemna visserligen plancherna åtskilligt öfrigt att önska, men båda dessa arbeten böra särdeles rekommenderas för barn af 10—15 år, ja de äro af verkligt intresse äfven för äldre personer. . — Barndomsbilder. Efter Oskar Pletsch af! Zaeh. Topelius. Företer det egendomliga, att den är utgifven och tryckt i Helsingfors på Alb. Bonniers förlag. Utstyrseln är mycket vacker, så väl hvad bilder, som tryck, papper och omslag angår. De små versstumparne äro ofta rätt vackra i poetiskt hänseende, men i det hela är intet sammanhang, och det är svårt att inse för hvilken ålder de egentligen skola passa. De barn, som ha sin glädje af dylika bilder, begripa : näppeligen sädana verser. — Enfaldige Hans och Straffången. Scene! j ur det australiska nybyggarelifvet, af Maria Roskowska. (Stockholm, 5. Flodin.) Innehåller en berättelse om en ung gosse som i. rymde från sina föräldrar, och under en färd genom en del af nya Holland genomgick en mängd äfvent-r och slutligen i enl: uttorkad flodbädd upptäckte en guldgrufva. Boken är rätt underhållande och lämpliglför 10—13 års barn. Mitt döda barn. Några minnesblad af en moder. Upsala. Edqvist 1862. Dessa utgjutelser af en moders smärta, ehuru såsom det i förordet yttras icke skrilna för att utgilvas, skola dock säkert med intresse läsas af dem som ega förmåga attl uppfatta det bittraste lidande i förening med en fast tro och ett ovanskligt hopp. I behandlingen af den poetiska omklädnaden röjes en ledig hand, ej ovan att anslå Iyrans strängar. Plancher. Vi ha haft tillfälle att se några större sär deles vackra fotografier efter Kiörboes taflor, deribland äfven af,den bekanta framställningen af konung Carl XV till häst med sin stab. Ett mindre antal dylika fotografier lärer vara tillgängligt hos artisten sjelf uti hans bostad i Hötel Rydberg. Minnen af Sverge, efter en bordskifva, utförd i kork, näfver och svamp af Maria Ulander är titeln på en särdles vacker litografisk planeh utförd på Grubes komp. litografiska institut i Göteborg. Man ser här icke mindre än 16 svenska vyer, åtskilda från hvarandra af arabeskartade intattniogar. I det största midtelpartiet har man en utsigt af Stockholms slott och egentliga staden, tagen från Blasieholmen. Öfver densamma är en vy af Carlskrona och under ett parti at Göteborg. Vidare finnas här större ochl smärre vyer af i indholmen, Rankhyttan, Ornäs, Mora, Gullöfallet, Skokloster, Lunds domkyrka, Njommelsaska; Arösjön i Små land, Wadstena slott, Kalmar slott, Upsalal. och Leckö slott. Med planchen följer ett litet häfte text af M. Axelsson. Sulitelma, 1I86L. Af Orvar Odd. Or Stycken i små ramar.) Fjellar och bråddjup, .. snö, som allt betäcker, .. eviga isar, hvart mitt öga vänds... grå horisonter, dit knappast tanken räcker, ... ödsliga, vilda rymder utan gräns! Tystnad och död!... En stenförvandlad drapa, en sedan forntid frusen Eddadikt! Tankar, sublima som blott naturn kan skapa, höga, men stumma som en skrinlagd bikt. Här utaf lifvets tusende ljud och röster knappt du förnimmer ett enda fjerran gny; stormen du endast hör mellan vester och öster, thordönet blott, som mumlar ur sommarsky. Inga bevingade skarors sånger prisa morgonen, då hon vaknar rosig och skön; knappast en sparf, som qvittrar sin tiggarvisa, medan han hackar i mossan mellan snön! Inga skogar, som högt sina kronor lyfta, hviska i vinden sin svärmiska romans; ensam en fjellbjörk hänglar vid:en klyfta, ängslig, förknuten, skygg för dagens glans. Nere i djupet mellan branta stränder frustar en Dergsström, kastande högt sitt skum, men som ett ordsvall inom slutna tänder mullrar dess stämma hän i det vida rum. Ej, hur du lyssnar, skärpande hörselns styrka, hör du en hammares slag, en yxas fall, icke en klockton från någon fjerran kyrka, ieke en vandrande renhjords bjellre-skall. Endast tystnad och död! ... Det är som jag vore utanför verlden ställd, ur lifvet ryekt, som om förintelsens kalla ande fore kring om mig, isande allt uti sin flygt.