otrigt en del redan kända och förut tryckts bland författarens för flere år tillbaka ut gifna poemer. Alt likväl hans sångmö ehuru hon på sednare tiden äfven anslagi tioner af annan stämning än blott naturpo. etisk, ännu är hemmastadd på detta sitt älsklingsområde, finna vi af flere helt nya stycken, såsom t. ex.: En vårnatt i skogen, indelt i fyra sånger; Näckens Brud; Vårsång (n:r 3); I naturens fred; Dagakarlens sång m. fl. De bägge förstoämnda äro likvä! mera af episk-lyrisk natur än hans förra, men alla lika ungdomsfriska som dessa. Uti de öfriga trenne afdelningarne af dessa dikter igenfinna vi likaledes på ett ställe samladt åtskilliga stycken med hvilka för rattaren gjort oss bekanta i sina resebeskrifningar och Blommorna vid vägen. Bland Reseminnen vilja vi särskildt omnämna ett stycke benämndt: Finster Aarhorn, skrifvet 1854 under författarens resa i Schweiz. Denna dikt, tillhörande naiurmålningarnes område, skiljer sig dock på ett högst egendomligt sätt från arten af författarens öfri3a natursånger. Den synes oss verkligen storartad, och det förekommer oss här som skalden och vetenskapsmannen räckt hvarandra handen för att inleda naturpoesien på ett hittills föga beträdt område. Diktaren försätter oss i denna sång med geologiens uillhjelp bland urverldens under och belyser den med poesiens fackla. Sången är utan ivifvel författad på stället, det röjer tillräckligt den gripande inspiration under hvilken den synes hafva kommit till lif. Att vidare särskildt nämna något af de öfriga styckena i denna diktsamling vore att försätta sig i samma villrådighet som vid att göra val bland. blommorna på fältet: de äro alla lika sköna och sprida alla lika herrligt doft — åt den som är älskare ar blommor nemligen. Vi rekommendera emellertid af hjertat denna första del af författarens dikter, och utan att detringaste ästa oss vid sista ordet i hans sista skämtsamma sång i boken: håll! ptro! såsom nåsot slags olyckligt omen, hoppas vi tvärt om att med det allra snaraste få glädja oss åt andra delen af hans nu publicerade diktsamling. : Jul-litteratur. Johan Goyllenstjerna eller kärlek och politik. Romantiserade skildringar från Fredrik den I:s tid, af S—e—der. (Sophie Bolander) 2 delar. Stockholm, Alb. Bonnier, 1862. Författarinnen behandlar slutet af Fredrik len I:s regering, då ett af Frankrike köp och jemväl af egen ärelystnad drifvet parti å riddarhuset arbetade på att kasta landet det olyckliga och af eländiga resultater åtföljda kriget mot Ryssland. Partigängaren öfverste Lagererantz spelade en framstående roll i intrigerna för ändamålets vinnande. tt af hans och partiets medel var konunsens kärlek till fröken Hedvig Taube. sed.rnera riksgrefvinoa Hessenstein. :Förbindelsen mellan henne och konungen visar cke sällan sin inflytelse på den tidens händelser. Under det att dessas allmänna drag reröras, sysselsätter sig denna berättelses romantiska del med det af en tillfällighet hos Lagercrantz väckta hatet och hämndbegäret mot en ung baron Johan Gyllenrna. Dennes störtande, fängslande och äddning, hans kärlek till den bekante Malte Ramels dotter, och hans äfventyr :tter hennes död gifva författarinnan tillälle att spänna läsareus intresse. , Allnänheten har redan i flera föregående arveten af denna författarinna funnit att hon onebar förmåga härtill i ganska hög grad. Hon är fyndig i att skapa vexlande situaioner, har et dramatiskt framställningssätt sch en lättläst stil. Svea. Folkkalender för 1863. Nittonde år-Å. gången. Stockholm, Albert Bonnier. Bland uppsatserna i den nu utkomna årsången af denna, fortfarande med stor omsorg redigerade kalender, nämna vi i främ-ta rummet löjtnant Mankells berättelse om slaget vid Pultavå. Den är skrifven med enne förfatiares väl kända sakkunskap och larhet samt synes oss i stilistiskt hänseende synnerligen utmärkt. Författaren tyckes a uppletat åtskilliga hittills icke allmänt sända detaljer, och den åtföljande kartan siver slaget lärer stödja sig på en nyfunnen planritning åf någon deltagare i slaget: Dess olyckliga utgång tillskrifves Rhenskiöld. En biografisk uppsats om kapten John Eriksson, innehåller många hittills icke här oekanta drag af hans lefnad och karakter. Den åtföljes af ett porträtt, utfördt efter fotografi. Författaren till SSjöjungfruns Sagor4 har lemnat en beskrifning öfver en färd från Haaranda till Pajala s arknad. Denflyttar oss u i lapparnoes hvardagelif. Två teckningar af Waliander illustrera beskrifningen. Den na visar lapparne mycket vackrare än man ligen föreställer sig dem; begge ärotryckta en unaturlig färgton. I förbigående ansärkes att man i flera planschverk från 1 eldranysaste tiden ser menniskor, djur ch växtverld jrunka i de mest bisarra, ja undom besatta färger. ; Ett par plaocher visa prinsessan Eugenies hem på Gotland, ritadt af Palm, och torbofallet i Jemtland, ritadt af Holm. Pebr Thomasson och fru Schwarz hafva rsett kalendern med hvar sin berättelse; rvar Odd hor riktat den med ett intaganie poem: Segeltur på Mälarent; Hedberg ar besjungit vårt nederlag 1709, och sigturen EB. R. har utfärdat ett versifieradt ändebref till Sveas unga dottert, Slutligen nämna vi br OCrusenstolpes neloger öfver många under året aflidna utirkta personer. De bära vittne om förttarens oförminskade talang i detta slags ;roduktion. ora. Toilettkalender för 1863. Siunde århe (