Föredragande hr departementschefen yttrade derefter: Med anledning af hvad statsrådet Malmster jnu haft nåden anföra, anhåller jag blott få: j underdånighet tillägga, att jag för min del icke vågar med säkerhet förutsätta, att ju icke äfven frågor rörande utförseltariffen kunna blifva före: mål för yrkanden från fransk sida, och således komma att ingå i den förestående traktatsunderhandlingen. Man kunde tvärtom hafva skäl att tro motsatsen på den grund, att vid ett föregående tillfälle, eller vid den sista negociationen i ämnet 1852, bland Frankrikes fordringar verkligen förekom, att alla slag af byggnadsvirke skulle vid export från Sverge och Norge vara från tull befriade. Hvad för öfrigt beträffar sjelfva saken, eller den absoluta olämpligheten af alla exporttullar, ber jag få tillkännagifva, att jag — utan att helt och hållet dela alla de härför anförda grunderna — i sjelfva principen instämmer met statsrådet Malmsten. Men i fråga om den oinskränkta tillämpningen af denna grundsats, nu genast vid detta tillfälle, skulle jag dock vara tveksam att biträda hans mening, äfven om den nyss omförmälda vigtiga omständigheten ej förefunnes. Ty, utan att taga i betraktande förlusten af den statsinkomst — uppgående 1860 till 239,000 rdr och 1861 till 132,000 rdr — som häraf skulle blifva en följd, torde dervid böra tagas i betraktande: 1:0 att endast två år förflutit sedan utförseltullen för så väl tackjern som malm nedsattes till blott hälften af förra beloppet, och att en allt för stor eller hastig förändring och deraf möjligen följande brytning i sådana vigtiga näringsgrenar, hvilka under en lång följd af är, på grund af särskilda förhållanden utbildat sig i vissa riktningar, icke lärer kunna vara önsklig; samt 2:0 att innan det hinder mot besinningslös afverkning af ungskog för att ernå en ögonblicklig vinning, hvilket onekligen ligger i en lämplig utförselstull å dylika trävaror, blifvit, så vidt ske kan, ersatt genom andra garantier, mot skogsförödelse nedlagda i sjelfva skogslagstiftningen, det torde vara betänkligt, att helt och hållet öfvergifva det i sådant hänseende hittills följda systemet. Af dessa förenade orsaker anser jag mig, oaktadt allt det upplysande och tänkvärda, som blifvit af statsrådet Malmsten i saken anfördt, för närvarande vara förhindrad att frångå mitt redan förut i ämnet afgifna underdåniga tillstyrkande. Statsrådet Lagerstråle förklarade sig instämma uti de af statsrådet Malmsten i dess anförande uttalade åsigter. Han ansåg ock, för sin del, leras tillämpning på frågan om borttagandet af ll utförseltull icke böra lemnas åsido, för det säkra inflytande på vilkoren vid en traktat med frankrike, som möjligen skulle kunna påräkas, om, hvad trävaror egentligen beträffade ullen för dem tillsvidare bibehållas. Den inrerkan på underhandlingarne som vore att vinna j enom ett erbjudande i sammanhang med trakaten att borttaga utförseltullen för dessa, likaom för de få öfriga, med utförseltull belagda, arorna syntes i allt fall vara af mindre betyenhet, enär de trävaror, hvilka företrädesvis ro att till byggnadsmateriel hänföra, numera cke finnas vid utförsel tullpligtiga. Då icke eller de af föredraganden i öfrigt framhållna etänkligheter emot reformens genomförande 5rekommo statsrådet vara af den vigt att den nskvärda förändringen derigenom borde uppeållas, tillstyrktes af honom i underdånighet att roposition till rikets ständer måtte i nåder beXR om borttagande i tulltaxan af all utförselall. Hvad föredraganden hr departementschefen i örevarande ämnen underdånigst tillstyrkt, och varuti, med undantag af statsråden Lagerstråle ch Malmsten, statsrådets öfriga ledamöter inämde, behagade K. M:t i nåder gilla, samt beillde att skrifvelse, sådan den finnes protokollet ilagd, skulle i öfverensstämmelse dermed till kets ständer aflåtas.