BSTOCEHOLM den 10 Dec. ): Hos ridderskapet och adeln har i dog ett!! större antalaf de hyilande grundlagsförslagen,! vemligen de som innefattas uti punkterna! 1ö—24, blifvit genomgångna och hvilka al-v lesammans bhivit antagna. Biott för ett enda af dessa förslag erfordrades votering,;j nemligen det i 24 punkten, innehållande bestämmels-n, att beslut icke må inågot riksstånd fattas, derest icke minst 30 ledamöter äro tillstädes, hvilket förslag antogs med 99 röster emot 61. Endast rörande 20:de punkten angående valrätt till riksdagen för mosaiska trosbekännare, föreföll någon märkligare diskus-! sion, hvilken på ett högst tilifredsställande sätt vittnade om den terräng som iderna: om religiös tolerans på den sednaste tiden! vunnit 1 vårt land och att dessa ider nu ; börja ernå en sådan styrka, att äfven det! mest hårdnackade motstånd irån det prelatensiska läger, der man betraktar religionen! ur den mest inskränkta skråoch monopo-: liesynpunkt, snart måste vara alldeles frukt-; löst. Mot försla et uppträdde endast brukspatron Ehbreuborg af religiösa grunder och i frih. R. Cederström af de nationalitetskonsiderationer, som man sedan flera riksdagar blifvit van att höra framställas af denne talare uti detta ämne, samt grefve C. G. Mörner, som tyckte att så länge så många andra aktade och hedervärda svenska män: finna sig utestängda från valrätt kunde äf-! ven de mosaiske trosbekännarne gifva 8g till tåls. För förslaget uppträdde till och; med prof. Oliveerona, som förklarade att! af detta medgifvande inga vådor vore ati befara hvarken för staten eller kyrkan, samt hr O. v. Knorring, som vid föregående till-: fällen ifrigt bekämpat hvarje medgifvande af medborgerliga rättigheter ät mosaiske trosbekännare, men nu förklarade sig ha förändrat mening i detta hänseende, och dessutom hr S. v. Troil, hr v. Ebrenheim, kammarherre Liljenstolpe, som vid flera riksdagar varit motionär i dessa ämnen samt hr Sandströmer, som med anledning af friherre Ehrenborgs farhågor ait dylika åtgärder, som den ifrågavarande, skulle efterhand leda till en skilsmässa emellan kyrka och stat, helt öppet förklarade att detta icke vore någonting förskräckligt, hvarmed man kunde skrämma folk från att göra det som vore kloktoch rättvist, utav att en sådan skilsmässa redan i sig sjelf vore önsklig och eftersträfvansvärd. Antagandet af förslaget skedde, såsom redan är anlydt, utan votering. För den lilla eftergilt åt toleransens fordrindringar, som presteståndet häromdagen gjorde genom bifallet till det stadgande, enligt hvilket till läkare och en del lärarebeställningar må kunna utnämnas bekännare af främmande troslära, har ståndet i dag tagit revanche genom att förkasta förslaget till den grundlagsänrdring, som skulle ha gifvit -mosaiske trosbekännare rättighet att deltaga i riksdagsmannava!. Beslutet derom fattades: med 27 röster mot 24. Då detta ) förslag redan är antaget af adein och bondeståndet och dess antagande i borgareståndet icke lider ringaste tvifvel, berodde dess fall sålunda på tre röster i det högvördiga ståndet. Ea anran yttring af presteståndets stela konservatism är dess afslag å bestämmelsen att icke något riksstånd skulle kunna fatia beslut, derest icke 30 ledamöter äro tillsiäI des. : Borgareståndets förhandlingar ha företett det egendomliga, att en del talare, som I förmälde sig ha röstat för de årliga rikst t i Ss Tr AE FE ÖLOETON rr a JAA Ke dagarne och ansett dem skola medföra vigtiga fördelar, nu yltrade sig emot uppskof i riksdag af det skäl att de ej ville genom en sådan förändring minsk heten af fyrdeiniogen och d l en fullständig representu I mera konseqvens synes oss deremot s i en ledamot hr He ment, som i re d åriga riksdagarne, i hopp att det oefi t lighetstillständ, som genom dem skull 1 kommit, skulle ha framtvi ex full I dig reform, men nu ämnade skof i riksdag, emedan detta fö innefattande en förbättring, skulle fördröja! den stora reformen, Det ådagaladss emellertid af flera talare, och synnerligast af hr I Björek, att förslaget om uppskof var ganska ! itigt och önskvärdt, dels emedan under I ska konjunkturer, då sådant kunde vän-! H tva höll kande ha! tillfälle att hastigt åuy lerna tills sammans, dels derföre utt de särskilda ut7 skott, som ständerna ilisätta för att q arbeta under det stände rade, kunde få i: handla sädana ä : drade en läng 2 5 kunde missbrukas vare heller att be-; fara, då tili uppskof i rik fordradesko I. nongens och alla a samiycke. å skså al borg öl röster mot 9. (Beklag väl förfallit genom pres den3 beslut.) Borgareståudet förkastade bile förslaget! om ändring i adelns represe i och D det om medgifvande at valr åni det åt eleme rarne. Mot sistnämnda! q, förslag framhölls hutvudsakligen det argumentet, accentueridt isynnerhet af hr: Lallerstedt och Sommelius, att skolan icke till hörde kyrkan, utan staten, och att man icke: ö borde genom bifall till förslaget synas gifva! h sanktion åt den motsatta åsigten. c I fråga om valrätt och valbarhet i bor-) gareståndet åt husegare som äro fr eller tillhöra presteståndet, gjorde hr ståndet med — har det likb h bonadesiån-;