ITALIEN. Fråo Turin telegraferas den 2, dennes: Ratazzi har i dag uti deputeradekammaren hållit ett isl, hvaruti han sökte vederlägga den mot minisiåren riktade beskyllningen, att den skulle hafva varit servil wot fran ska kabinettet. Han yttrade: ?Vi äro Frank rikes vänner af tacksamhet, emedan vi tr: att det franska förbundet hvilar på båda folkens intressen.? Derefter erinrade tala ren om att ministåren gjort iranska kabinettet motstånd vid underhandlingarne rörånde det fransk-italienska handelsfördraget. hvarefter han tillade: Uti orienten hatva vi försvara: natiovslitetens princip; i Rom hafva vi gjort till sårt mål att göra slut på franska ockupationen, det vill säga undan södjandet af de sista skrankor, som ski! det påflliga området från konungariket I lien. Vi konde framställa denna fordrav till Frankrike, emedav Rom icke tillhör Frankrike utan Italien. Vi hoppades sunne slifta en försoning mellan de parlamenvtari ska pariierna, såsom Cavour gjorde 1852 Detta har ej lyckats oss, men vi hysa den öfvertygelsen, att det är omöjligt att regera uten att understödjas af en stark parlamentsmajoritet. Vi hafva fruktat att om.vi qvar blilvit vid statsrodret, skulle detta blifvit et! hinder för tillvägabrivgandet af en dylik majoritet, och af detta skäl hafva vi begär värt afsked.? Då Ratoezzi för senaten tillkännagaf ministerkrisen, beklagade han att han icke inför denna del af representationen kunnatre dogöra för sin hållning, och tackade för se natens ståndaktiga understöd. Jernbanan från Neapel till Rom är ru öppnad. Tidningen Opinione yttrar sig om minister: krisen sålunda: Motiver af högre betydelse hafva bestämt ministåren att begära sitt af sked. Kamrarens upplösande i närvarande ögonblick skulle hafva framkallat en farlig kris. Ministören har, genom afvändandet al denna kris gjort landet en stor tjenst. I det ministåren icke afvaktar kammarens votum, förbereder den partiernas förening. Mazzini har utfärdat ett nytt manifest rörande ordnandet af en politisk sekt och en utomordentlig rörelse. Monarchia Nazionale, som offentliggör en del af detta manifest. yttrar att den fått uppdrag förklara att grekiska regeringen ej uppdragit åt någon främling att värfva för Grekland. Läkningen af Garibaldis sår fortgår på det lyckligaste sätt, och detanses otvifvelaktigt. att hen kommer att blifva vida fullkomli gare återställd, än man förut vågat hoppas. AMERIKA. General Burnside har besatt Falmouth och norra stranden af Rappahannock. På nämnde flods södra strand stå rebellerna med en betydande styrka och hafva uppkastat batterier. General Summers kår hade ankommit: till Fredericksburg, hvars kommunalråd väg rat öfverlemna staden åt unionisterna. Mun emotser en slagtning mellan Summer och rebellgeneralen Longsteets uianför stader lägrande kär. Rebellerna gjorde åtskilligr rörelser i riktning mot Harpers Ferry. Vä garne uti Virginien voro i följd af regnet i mycket dåligt tillstånd. Newyork Herald yttrar tvifvel öfver nyt tan af operationsbasens förändring uti Vir ginien för unionsbären,:och fäster uppmärk samheten på att unionshärens anförare, vid sitt bemödande att intaga Richmond, dock icke måtte försumma att betrygga Washing ton, så att unionens hufvudstad ej kan kommv att öfverrumplas af rebellerna. En liflig fäktning hade utkämpats ofvan för Brashear City .vid Teche i Louisinne mellan unionens och rebellernas kanonbåtar. de sistnämnda understödda af strandbatte rier. Båda eskadrarne Iedo stora förluster. En landexpedition skall framrycka från Thibadeaux till Brashaer City. Mera än 100.000 soldater af unionstrupperna stå på sjuklistorna. Söderns tidnin gar uppskatta rebellernas förlust under de seduaste tio månaderna till 75,000 man. MClellans afskedande hade ej medfört de skadliga följder, som hans vänner förespeg lat. Ej en enda officer hade begärt sitt afsked och alla kårkommendanterna, med undantag endast af Fitz James Porter, gladde sig öfver regeringens plötsligt påkomna kraftfallhet samt helsade med jubel Burnsides utnämnande. Porter är ställd för krigsrätt för hans till förräderi gränsande försummelser.