till Ploen och alt holsteinska ständerna då skola inkallas dit. Ett par skenande hästar ha häromdagen stött omkull Neptunsstatyen vid börstrappar i Köpeohamn, så att den sprungit i flera stycken. FRANKRIKE. Invigningen af den nya boulevard Prince Enugåne i Paris, hvilken skulle försiggå den 15 sistlidne November, blef plötsligt uppskjuten, och ryktet ville veta, att or: dertill var upptäckten af en sammansv. ning mot kejsarens lif. De franska tidnin garne ha iakttagit djup tystoad om denna sak och endast omtalat, att några arresteringar skett. En pariserkorrespondent till engelska tidningen Globe berättar deremot såsom fullkomligt säkert, att man skall ha upptäckt, att i allenast den kejserliga läktaren, på hvilken den kejserliga familjen, ministrarne och hela hofvet skulle ha bivistat högtidligheten, var underminerad och minorna fyllda med krut, utan att delsamma äfven skett med ett par angränsande hus och flera ställen af fn En ren tillfäliighet skall ha föranledt upptäckten af denna ohyggliga plan, tillägger korrespondenten. TYSKLAND. Preussen. De franska tidningarne gyckla oupphörligt öfver ministerpresidenten v. Bismarcks tapperhet mot Kurhessen. Journal des Debats lägger obarmhertigt i dagen den falska ställning, hvari konungen kommit ge nom sin förste ministers inkonseqvens, i det att han, vid samma tid som hans hotande not tvingar kurfursten att underställa sitt folks representanter budgeten, sjelf yttrat till en lojal deputation från Elberfeld att det gjorde honom ondt att vara nödsakad regera utan budget?. Kurfursten, åt hvil ken Jouraal des Dbats ger rådet att läsa fabeln om vargen och lammet, har vari: ursinnig öfver den preussiska depeschen och lärer, enligt en tysk tidning, hafva om Preussen fällt yttranden, hvilka i Kassel lö på man och man emellan, ?men dem tryckpressen. ej kan anföra?. Östesrikiska sän debudet, fältmarskalklöjtnanten von Schmerling, broder till stateministern, blef så barski mottagen, när han kom för att öfverlemne sin regerings föreställningar mot kurfurstens olagligheter, att han fann för godt att draga sig undan med förklaring att han. skulle hemta definitivt svar följande dagen. Ett af Journal des Debats yttranden om hr v. Bismarcks eller preussiska regeringen: ifrågavarande åtgärd emot den hessiske kurfursten lyder så: Bland alla motsägelser och besynnerligheter i politiken, som man nu är vittoe till, står främst hr von Bismarcks senaste prestation, då han drager i fält föratti Hessen återinföra laglig omröstning öfver budgeten och för detta berömli ga ändamål använder soldater, som äro ut skrifna och aflönade tvärtemot preussiska vilja. Gör Bismarck Schönausen verkligen delta, så är han ej längre en vanlig dödlig; han blir en typ, en metafysisk apostel, en fullkomlig inkarnation aj den hegelska läran. Identiteten af att vare och icke vara blir då för evinnerliga tider bevisad, alla de lärda professorer till pris och heder, som föreläsa denna sats vid uni versiteterna i Berlin, Göttingen, Königsberg och annorstädes.? Bland de löpande historierna om sättet, hvarpå de högadliga tillvägabragt lojätetsadresser till konungen, berätta vi en: Pga: ren af godset Gosswaldau i Neumark hade författat en sådan adress, men kunde ej tå sina frisisnade bönder awvt skrifva på den. sin nöd vände han sig till gästgifvaren i Crten, som var ett slughufvud, och föreställde denne att det ej blott vore hans pligt såsom god undersåte att sjelf underskrifve adressen, utan att han äfven borde genon itt stora inflytande förmå bönderna att görs sammalunda. I början ville gästgifvarer ulldeles icke gå in på att någon sådan skyl lighet ålåg honom, men till slut förklarade an att han dock skulle uppfylla den nådise herrens önskan, derest denne ville gifv: onom skriftlig tillåtelse att hålla dans mec nusik på gästgifvaregården hvar söndag. sästgifvaren fick genast hvad han begärde: re dagar derefter återlemnade han till gods erren adressen, undertecknad af samtlig: vönderna i Grosswaldau; men koappt var dressen framlemnad till konungen förrör ickså ortens tidning kungjorde för helt Tyskland till bvad pris underskrifterna erållits. ITALIEN. Uti deputeradekammarens session den 28 lov. uppläste Castromediano eit telegram. ivaruti berättades, att ett af 100 man be tående röfvarband infallit uti en liten neavolitansk stad och derstädes föröfvat stor rofheter. Ratazzi anmärkte härvid, att ortsnyndigheterna hade varit röfrarnes medrottsliga och derföre blifvit af regeringen fsatta... På ministerpresidentens begärar toämnde kammaren ett utskott, som skulle ysselsätta sig med general della Marmora: erättelse rörande banditväsendet i de neasolitanska provinserna. Den 29 Nov. uppträdde utrikesministerr deputeradekammaren och vederlade de; fot honom i en föregående session riktad örebråelsen, att han skulle hafva gjort för undet med Frankrike till uteslutande grundal för sin utländska politik. Regeringer jade varit öfverens med britiska kabmette: örande flera frågor. Denna rakt ville at ran lemnade romarne frihet att sjelfva ut PÅ Reg a ss tan a (DD (SA lr—— un PR ber