FR RE 6 TS TE VERS SE SITE EE De hvilande grundlagsändrings förslagen. ; s Nästa lördag börjar inom alla riksständ: behandlingen af en stor mängd från förra: riksdagen hvilande grundlagsändringsförslag, : nemligen; i Om ändring i 11 och 12 SS regeringsformen angående statsrådets hörande öfver förbund med främmande makter. I Om det tillägg till 12 8 regeringsformen, att! konungen icke må utan rikets ständers samtycke blifva regerande fursfe af utländsk stat. : Om den ändring i 28 s regeringsformen, att till vissa beställningar må kunna utnämnas bekännare af annan troslära än den rena evangeliska. Om den ändring i 31 8 regeringsformen, att äfven andra af städernas invånare än borgerskapet må ega att deltaga i val till borgmästare. — ! Om ändring af åtskilliga grundlagsparagrafer rörande riksstyrelsens förande i vissa fall. Om ändring i åtskilliga grundlagsparagrafer, rörande riksdags hållande hvart år. Om ändring i 52 S regeringsformen och 24 s R. O. angående tillförordnande af bondeståndets sekreterare. Om ändring af de i 85 regeringsformen förekommande orien Förordning om en allmän tryckfrihet till Tryckfrihetsförordning. Om ändring i 90 8 regeringsformen af uttrycket: denna grundlag bokstafligen föreskrifver till: Sgrundlagarne bokstafligen föreskrifva. Om uppskof i riksdag (förfaller i händelse för slaget om årliga riksdagar antages och blifver grundlag); Om ändring i ridderskapets och adelns representationssätt, så att detta stånd skulle vid riksdag utgöras af 73 riksdagsmän, hvaribland 60 skulle väljas af adelsmän, som äro medlemmar af någon å riddarhuset introducerad ätt, samt 15 af egare och innehafvare med ständig besittningsrätt utaf i mantal satt jord, hvilka icke äro frälsemän, men på grund af kongl. fullmakt innehafva eller innehaft tjenst å rikets stat; Om ändring i presteståndets representationssätt; så att de vid elementarläroverken inom hvarje stift anställde ordinarie lärare, hvilka för sina befattningar ega presterlig befordringsrätt, skulle gemensamt med stiftets kyrkoherdar välja ett visst antal ledamöter i detta stånd; Om ett förtydligande af 14 S 1 mom. riksdagsordningen, att riksdagsfullmäktige för städerna måste vara mantalsskrifna och tillika verkligen boende i de städer de representera;Om ändring i 14 S 3 mom. riksdagsordningen genom upphäfvande af derstadgade undantag för egate af hus och tomt eller egare och innehafvare af stadsjord, som äro frälsemän eller höra till presteståndet, från valrätt eller valbarhet till riksdagsmän för städerna; Om utsträckning af valbarheten, så att vid alla riksdagsmannaval skulle vara valbar en hvar, som antingen är behörig att, utan föregånget val, utöfva riksdagsmannakallet hos ridderskapet och adeln eller uti presteståndet eller ock är valbar uti något stånd samt derjämte bosatt uti det valdistrikt, för hvilket valet sker; Om ändring i 14 4 och 5 mom:a af riksdagsordningen genom upphäfvande af der stadfr undantag för fjerdepartsegare i Falu bergsag och bruksegare i allmänhet, som till annat riksstånd höra eller beställning i rikets tjenst innehafva, från rätt till representation i borgareståndet; Öm ändring i bruksegares representationsrätt, så att denna tillerkännes alla inrättningar till förädling af :mineralrikets produkter, hvilka ej äro att anse såsom Hhandtverkerier, samt att grunderna för denna representationsrätt skola uppgöras efter helt riksdalerstal af det belopp hvar och en af de väljande sednast uti bevillning för sin inkomst af rörelsen erlagt; Om den ändring i 15riksdagsordningen, att hvarje besuten hemmansegare, som icke tillhör anr at riksstånd eller innehafver ordinarie beställning i rikets tjenst, skulle kunna väljas till riksdagsman i bondeståndet ; m ändring i 17 8 2 mom. riksdagsordningen, i fråga om bestämmandet af arfvode för bondeståndets riksdagsfullmäktige ; Om den ändring i 18 s riksdagsordnin, en, att mosaiske trosbekännare må erhålla rättighet att deltaga i riksdagsmannaval ; l Om ändring i 215 riksdagsordningen, angående de tre valda ståndens pröfningsrätt i afseende å sina medlemmars fullmakter ; Om ändring i 23 S 1 mom. riksdagsordningen, angående ordförandei borgareoch bondestånden, innan dessas talmän blifvit förordnade ; i Om ändring i 30 S riksdägsordningen, medelst uteslutande af hvad der förekommer om förstärkt statsutskotts rätt att afgöra bevillningsOr; , I Om den ändring i 53 S riksdagsordningen,att i beslut icke må af något stånd fattas, deresticke : minst 30 ledamöter äro tillstädes; l Om ändring i 56 S riksdagsordningen, angår: I ende inskränkning från en månad till fjorton daiP fan af tiden för motioners väckande (förfaller i : ändelse förslaget om årliga riksdagar, hKvari: denna tid är inskränkt till tio dagar, skulle blifva I grundlag); Om ändring i 76 8 -riksdagsordningen, angående vidtagne decharge för åtgärder, samt Om ändring.i 15 11 mom. och 4 2 mom. tryckfrihetsförordningen, i fråga om aflemnande af exemplar utaf tryckta arbeten. Vi tillhöra icke dem, som anse att man för utsigten att kunna erhålla ett omfattande represeniationsförslag, skola afvisa alla mindre grundlagsreformer; att predika en sådan lära innebär vurmeri och fanatism, sor: ur verkligt politisk synpunkt aldrig kan försvaras; Men:å andra sidan kunna vi ioke anse oss ha den ringaste förpligtelse attuni. derstödja ett hvilande grundlagsändringsförG slag, ensast derföratt det är hvilandex;!! denna dess egenskap är alls icke tillräcklig I för att öfvertyga oss om att detsamma innebär icke blott en förändring, utan en för bättring, att det verkligen medför en relorm; kom är värd att eftersträfva. . Oaktådt vi sålunda anse flertalet af del frågavarande förslagen vara gagneliga och böra antagas, är det dock åtskilliga blant dem, hvilka enligt vår tanke skulle vara ar ett menligt inflytande för vär politiska uiveckling och eit par ahdra, i afseende på!, —A————— Lce ee ——-—oesossemjoamsa l 4 s l l Å tem da må