0 OM RU Va iDen -utläedska pressens appmärksamhet är nh a företräd sevis fästad på den märkliga företeelsen. ?.10,000 (enligt några uppgifter 12,000) k colska öster baderlocknat ar af den TY tbere pater Passaglia uppsalt .Aress tilll påfven, hvaruti denne i vördnad? tulla rien bestämda ordalag ombedes af. afsäga sig sin verldsliga makt, En man, ybtrar Times 4 anledning häraf, tsom kan samla ihop Uotusen prestnamn under en skrift emot päfvens verldsliga wekt, är utan tvif-wel en mäktig man. Passaglia har nu till-wägabragt detta resultat, och vi anse detta :såsom görande epok i verldens kyrkohistoxia.t Blaed undertecknarne räknar man 76 ibiskopliga vikarier, 1095 domherrar, 783 iprostar, 861 kyrkoherdar, 343 doktorer och iprofessorer, 167 ordinerade skolmästare, 4533 simpla prester och 727 munkar. Detta aktmingsbjudande antal utgör visserligen en miok i gg med hela massan aflItalens presterskap, som uppgär till ej mindre :än 80,000 personer; men FI net ibeitraktande dels att petitlionärerna tillhöra den märmast folket stående, arbetande klassen af andliga, dels ock att de äfventyrat hela sin framtid, sitt lefvebröd för hvad de ansett . rält vara, si får derigenom ifrågavarande Opinioensyttriog eu omätlig vigt. Rörande historiken af denna petition och dess uppkomst finner: man i en korrespondens från Turin till T.bnes följande uppgifter: Pater P-essackiga, en vän till grefve Cavour och djupt förtrogen med hemligheterna af dennes molitik, anlände till Turin först efter da store statsmannens död, då han ej kund:, kåugre hoppas att hos den italienska ref crimgen finna samma understöd som det, D versuppå grefven hade låtit honom räkna. ian öppnade emellertid sitt hjerta för baron FRicasoli, en man utrustad med tillräcklig sskarpsynthet för att intränga i den dristige meformatorns planer, och med tillräcklig energi för att fatta ett beslut att med honom samverka. Passaglia hade erhållit Ricasolis eamrtycke och garami att låta den till subskription utsända adressen åtföljas af ett bref, i hvaruti han bemyndigades försäkra de pre: ster, som fucnos villiga att underteckna adiessen, derom, att i händelse de i följd häraf sskulle komma att lida timlig förföljelse eller underkastas pekuniära förluster, regeringen sansäge sig förbunden att godtgöra dem för dk Viden skade. Denna förpligtelse å den italienska regetringens sida skulle haft till följd alt i grund -emancipera presterskapet och aflocka det en fri och fullständig politisk trosbekännelse, ty, som man väl känner, hela det lägre presterskapet, som utgör den hederligaste och :dktoingsvärdaste delen af det verkliot arbetaräe klercesiet, beror helt och hållet af sina biskopars godtycke, och det är lika väl bekant, att det aldrasiörsta antalet af biskopar och prelater hänga sig fast vid Rom, som det gällde at: bevara lilvet, och konspirera mot sakernas nya ordning med en djerfhet, som mindre vittn:r om deras eget verkliga mod än om deras motståndares svaghet och obeslutsamhet. Olyckligtvis måste baron Ricasoli lemna ifrån sig regeringstömmarne och hans efier trädare Ratazzi ansåg ej tjenligt att följa samma politi an tillät naturligtvis adressens kringskickande, emedan han ej kunde hindra det, men nekade att sätta sitt namn under det bref som lofva.e presterskapet skydd för följderna af de stridigheter, hv ri de kunde komma med sica biskopar i fråor af rent veridslig eller politisk egenskap. varken Ratazzi sjelf eller Confori 8 kollega i kuliusdepartem2ntet, hade några vidare underhandli med Passsglia, måhända emedan de sågo hvilket mäktig vapen försynen I händer i denne kraftlulle och djerive ex-jesuits person, måhända också emedan Ratuzzi förb odit sig att skona Rom både i ve gt och avd ligt häuseende, Oc löfvat alt neutralisera Passaglia lika v mt som hav hämmat Men om sålunda ett slogs digt måste cga rum emellan det lägre och det högre presie vet, så är det emellertid nödigt att anm , hurusom det förra vunnit en mäktig bunds andt i samma förhållande, hvari det sednares leder efterhand glesna. Hulföns prelater dö nemligen efterhand ut, och till följd af i n mellan hofven i Turin och Rom de ieke med några nya, så att det nulefv andes tet kan få komma att skåda den siste italtenske biskop. Af Italiens 237 biskopsstift stå i närvarande stund ej mindre än 34 obe satta. Om derföre osänmjan emellan Piu IX och Vietor Emanuel fortfar ännu en liten tid, så kommer hvarje italiensk kommun snart alt befinna sig i samma ställning som Turin, som i 10 ärs tid varit i saknad a! sin erkebiskop, och emellertid ganska väl kunnat dra sig fram honom förutan. Hvilka följder allt detta, i förening med den romerska stolens finansiella hjelplöshet, slutligen måste hafva för det presterliga konn gadömet. är lätt att inse, och den tidpunkt torde ej vara så ufl , då den a! främmande bajonetter och diplomatiska noter upprätthållna tronen kommer att, i trots af dessas förenade bemödainden, af sig sjelf störta tillsammans. ———— Då vi häromdagen togo till orda med afseende på detaf Allehanda framställda rykjet om en ny ministerkombination, yttrade vi oss med bestämdhet veta, att hr Björck vore fullkomligt främmande för dissa plaER EA TA ET ne