af hr Wolffelt, om en förändring af 21itjen: stehjonsstadgan, så att husbonde på orlofssedel skulle ega rättighet att yttra sig angående tjenstehjons frejd, äfven om detta icke vore om brot: öfverbevisadt, samt att husbonde må kunna ef ter domarens pröfning åberopa sig af tjenares vittnesmål; Frih: C.A. Raab föredrog en motion, i hvilken han, efter en teckning af huru illa det efter hans åsigt är bestäldt med våra industriella och kommersiella förhållanden, med vår kreditoch handelslagstiftning, och huruledes bakom de lysande förhängenat af ett visst till utseendet befintligt välstånd suckar en industri under tyng den af en regering, som missk:nner lagarne för produktion och afsättning. Enda botemedlet mot detta onda ansåg motionären vara: a) en fullkomlig näringsfrihet; 5) reform i bankoch kreditväsendet och införandet af ett inhemskt statskreditsystem; c) en revision af vår tulltaxa, hvarom han med särskild motion är beredd att inkomma; d) förändrad form och reform i jordbrukets beskattning och aflyftandet af en mängd servituter och skatter, hvilka äro antingen SR (R för vår tid eller genom sina olika belopp alltför ojemnt betunga jorden. För sådant ändamål föreslår han att rikets ständer måtte besluta: 1:o att utländska Jån för jernvägsbyggnadernas fortgång må för närvarande icke ifrågakomma: 2:0 att ett inhemskt statslån å 30 å 50 milliener rdr efter behof skall upptagas, i ändamål att dermed betäcka kostnaderna intill nästa riksdag för våra s. k. stambanor och tjena till 1åneunderstöd för enskilda företag i denna riktning, till det afseende de må förtjena det, att successive i mån af behof upplånas. Och skulle obligationerna ställas i sådana mindre valörer. ända till 100 rdr, att de blifva föremål för allmänhetens åtrå och behof, och hållas dem tillhanda vid postkontoren, landtränterierna och hos kronofogdarne, med 4 procents ränta och 1 procents amortering, och försäljas med kapitalrabatt efter omständigheterna, hvarföre i öfrigt de borde af riksgöldskoutoret hållas i kurs genom dertill anvisade anslag. Och borie af tulimedlen anvisas erforderliga belopp för den årliga räntans och amorteringens bestridande. Då tullme:len på industriens bekostnad så betydligt år från år tillväxa, så är allt skäl att en del ai dessa medel härtill afsättas, och kunde de för ändamålet förökas med lämplig beskattning på Iyxartiklar, såsom tobak, vin m. fl. Skulle upplåningen till en början ej motsvara jernvägsstyrelsens behof af penningar, så borde särskildt behofvet motsvarande anslag af tullmedien eller annan statsverkets tillgång härtill anvisas. Alla dessa motioner bordlades. Hr C. E. Törnebladh begärde ett ytterligare anslag af 41.000 rdr till läroverksbyggnaden i FaJun, och frih. Edelereu:z föreslog upplåtandet till Wentzelholms aktiebolag af löjtnantsbostället Norra Qville, ; mantal, i Kalmaår län. Begge motionerna remitierades till statsutskottet. En från borgareståndet kommunicerad motion, angående riksbankens åläggande att invexla sina sedlar med silfvertackor, lades på bordet, och en inbjudning från bondeståndet till riaderskapet och adelns medlemmar att besöka ståndets klubb, till handlingarne. Slutligen upplästes en skrifvelse från friherre Ramsay, hvaruti han afsade sig sin plats som så öm i lagutskottet. Skrifvelsen bordlades. tåndet åtskildes kl. !y, 2 e. m. Presteståndet. (Plenum den 19 Nov.) Efter hvad som i går blef refereradt, väcktes följande motioner af doktor Emanuelson: 1:0 om förslag till författning angående befordran till konsistoriella pastorater och sacellanier; 2:0 an ående ändring af 11 kap. 2 8 kyrkolagen derhän, att ingen af fruktan för förlust af medborgerliga rättigheter må tvingas att begå nattvarden; 3:o om förbud för landthandlare att sölja bränvin eller, alternativt, om föreskrift att dertill söka tillstånd; 4:o om tillägg i 18 kongl. förordningen den 26 Oktober 1860 angående bränvinsbränning, att brukare och arrendator af egen dom skall vara underkastad samma vilkor som egare. Remitterades alla till vederbörligt utskott. Doktor Runsten: att stadgandet i 15 26 kap. byggningabalken ej må tillämpas på prestbol, än mindre på innehafvare deraf. . Häremot uppträdde biskop Annerstedt och riksarkivarien Nordström, önskande att en sådan motion ej måtte utgå från presteståndet, på det man ej skulle kunna säga att ståndet vill undandraga : sig de bördor, kyrkan och samhället fordra, och den sednare särskildt hemställande att motionen måtte återtagas eller åtminstone om arbetas. På begäran af doktorerna Säve och Carlander blef motionen bordlagd. Prosten Palmlund: om rätt för skolans och kyrkans tjenstemän att i Mars månad å landtränteriet uppbära lösen för å lön anslagen kronotionde. Biskop Milen: om anslag till ny läroserksbyggnad i Karlstad. Biskop Be gman: om ersättning åt en lär: e vid Hernösantds läroverk för liden förlust i I :cväg. Remitterades alla till statsutskottet. Prosten Sonden: 1:0 om ändring i 1 8 26 Lp. byggningabalken, bordlades; 2:0 om upphäfvande af 84 8 kongl. förordningen den 26 September 1842, angående truppers och persedlars fortskaffning. Kyrkoherden Ternström: om antagande vid Kristianstads läroverk, utöfver nuvarande lärarpersonal, af en lektor, hvars lön utginge med 1200 rdr ur Dahlska fonden, och fylmaden till 2000 rdr af statverket. Prosten Lundholm: om beviljande af löner åt lärare vid Wermamo läroverk och anslag af 10 009 rdr till nytt läroverkshus derstädes. Remitterades alla till vederbörligt utskott. . Doktor Thyselius: att adjunkter och kolleger, som befordras till lektorer, må för uppnådd å:de Iönegrad uppflyttas till 3:dje lektors lönegrad, och från 3:dje lönegraden till 2:dra lektorsgrad, boridlades. Prosten Ljungdahl: 1:0 om 41,000 rdrs anslag till Järoverksbyggnad i Falun, remitterades till statsutskottet; 2:0 om anslag till 4 nya lektors Iöner vid samma läroverk, eller åtminstone till 2 sådane, bordlades. Doktor Rundgren: om den ändring af kungörelsen den 22 Maj 1852, att samma ansvar som för användande i fabriker o. d. af barn under 12 år, må åläggas för antagande till dylikt arbete af barn öfver 12 år, så framt de ej kunna förete intyg öfver sådana kunskaper, sour skol städgan föreskrifver. Remitterades till ekonomi utskottet. Kyrkoherden Wennerström: 1:0 om ändring afö5 S kongl. förordningen den 1 Mars 18 ends kommunalstyrelse på landet; 2:09 om vi! ersättning för bortmistad kyrkotionde å or 3 Botkyrka och Salem. Remituterades till stats utskottet. : d : Doktor Säve om förändrind af 52 och 53 i kongl. skolstadgan den 22 Mars 1859. RemittNe till allmänna ekonomioch besvärsutsko:et. Prosten Janzon: att innehafvare med S åborätt af Wisingsö skolgodshemman, må ti köpa dem till skatte, Borgareståndet. ET ALAIN S