kännagaf sig hysa, hvarefter det ifrågavarande memorialet godkändes. Derefter förekommo följande motioner: Af Jöns Andersson från Malmöhus län: 1:0 Om tillägg i kongl. förordningen den 2 Sept. 1861, angående tillsyn af omyndigs egendom 2:0 att den delen af skånska spanmålstionden som blifvit kyrkorna fråntagen och tillagd aka I demistaten i Lund, åter måtte komma kyrkorn: Ttill godo. Til försvar för motionen uppträdde förutom motionären jemväl Rosenberg, Pehr Nilsson, Ever Nisson och Ola Jinsson, på den grund att detntu 5fverklagade förhållandet tillkommit genom er envåldshandling af Carl XI, alldeles i strid mot föreskrifterna i Malmö recess, äfvensom af det skäl ätt den kyrkorna fråntagna tionden alltför väl erfordras till-dess underhåll, hvarpå som be: vis anfördes att en stor del skånska kyrkor häfta i skuld. Emot motionen yttrade sig Mengel, C. A. Larsson, Lönnberg och Östman, med hvilka flera in stämde, uttalande den-åsigten att de skånska kyr korna förut äro tillräckligtrika, och att det ej kan vara någon fördel uti att kyrkorna samla kapitaler, hvarom kammarrättens handlingar lemna tillräckliga bevis förmedelst de intrasslade rä kenskaperna i afseende å Skånes kyrkor, ett räkenskapssätt, som ofta utvisar att dessa kyrkor äro lätta att åderlåta till följe af deras stora kapitaler. 3:0 Om en ållmän grund för beräkning af bouppteckningsarfvode iäfråga om fastighet. Af Holmlin från Göteborgs län, om upphäfvande af 24 kap. 32 S uti 1786 års lag, om åliggande för klockare att fortskaffa domkapitels och pastors embetsbref. Sven Heurlin förordade motionen på den grund att klockaren är församlingens och icke prestens tjenare. Komme presten deremot att sjelf få ombesörja framskälfandet afsina bref skulle troligen mycken onödig brefvexling mellan presterna och domkapitlen upphöra Ivarsson, Almqvist och Rosenberg talade jemväl för motionen, yttrande den sednare, att han, som är klockare, i sista veckan innan han reste till riksdagen måst sysselsätta på en gång icke mindre än fem personer endast i och för förrättandet af den s. k. klockareposten. Likaså yttrade sig Rundbäck, Bäckström, Medin, Paul Andersson och Nils Pettersson. Härefter väcktes en mängd nya motioner, för hvilkas innehåll tiden ej medgifver att i dag rTedogöra. , Trafiken å statens jernvägar och den pu gällande taxan. I Göteborgs-Posten förekommer häröm en. uppsats, ur hvilken vi meddela det hufvudsakliga, visande huru öfverdrifven den gällande frakttaxan är: Den nu gällande taxan indelar godset i 3 klaszer med 339 artiklar i första, 123 i andra och 62 i tredje klassen. Uti denna taxa göres afseende ej allenast å vägens. lingd utan jemväl då 100 centner lastas af en och samma varuegare, så att fraktpriset beräknas pr centner sålunda: dåiecke100 då100 ctr ctr lastas lastas Rår öre Rdr öre för 1 mil i första klassen — 10 — 08. d:o dito 17 — 1 i dn dito — 23 — 19. oJål0 dito — 30 — 25. 7.00: djo dito -— 37 — 30. 10 d:o dito — 65 — 51. för 1 mil i andra klassen — 07 — 06. do dito —-— NR — 10. 8d:0 dito — 18 — 14. , 4 d:o dito -— 23 — 18. -5 diö dito -— 20 — 2 10 d:o dito — 49 — 38. för 1 mil i tredje klassen — 05 — 04. nas d:0 dito —09 — 07; do dito — 13 — HU, . 4 d:0 dito — 17 — 14. . :5-d:0 dito — 2 — 17. 10.d:0 dito — 38 — 30, 0. 8. v. med enahanda minskning för längre af stånd. Man behöfsver endast flyktigt genomögna denna taxa, intagen uti n:o 22 af Svensk författningssamling innevarande år, för att finna hura stora olikheter i värden förekom ma uti en och samma klass, hvarå, likason å den större mängd af vissa varor hvilka ofta forslas, något afseende bör göras, såt. ex. upplages uti försia klassen: Agat och asfaltfilt; bernsten och blanksmörjaj champignoner och cichoria; fikon och fisk; grönsaker samt guldoch guldsmedsarbeten: hampa samt hö och halm, opressad; indigo och ister; kaffe och kimrök; lekeaker och ljuskronor, mandel och mönja; nysilfver och ötter, perlor cch peppar; silke och smör: specerier och spinnrockar m. m. Enahanda olikheter i varuvärdena äfvensom i utrymnet förekomma ock i de öfriga tvenne klasserna, derigenom att såsom likbet dande å jernvägen upptagas uti andra klassen: Alater och asfalt; bark och bly; gjutgods. zeröfre, och guano; hö samt halm, pressad: och fåa hudar; kanoner och kli afspanmål; porfyrarbeten och potätismjöl; tenn i tac: kor och träbråte; samt i tredje klassen: Granit och gödningsämnen, opreparerade:; jern och jord; sparrar och sågspån; timmer och torf med flera olikbeter. . För alt närmare åskådliggöra fraktbe. loppen under olika afstånd ochi ölika-qvantiteter å några allmännast till forsling i större myckenhet förekom nande varuslag efter of: vannämnde nun gällande taxa, hafva vi, med iakttagande af att 150 kannor bränvin med Kärl väga 10 cehtner, i tunna häfre 2 centner, 1 tunna råg, hvete eller ärter 3 centner, 1 tunna sill, salt eller kalk 4 eentner och 1 famn: björkved 40 centner, velat göra följande uppställning : dåicke 100 då 100 ctr ctr lastas lastas Hstarklass Rdr öre. — Rdr öre. Bränrin med kärl, 150 k:r 1 mil 1: — — 80. 2 -ti MO 1: 40. 2: 30 1: 90. 2: 50.