STOCKHOLM den 15 Nov, Dagens plena ha företett ganska märk-i liga diskussioner i ella tänden. På riddarhuset har It som he middagen medtagi i kr Brakels motion om reorganisa försvaret. Debatten företedde flera momenter, som måste anses ur än poliuisk syn-: punkt betydelsefulla. Till dem räkna vi i främsta rummet den om sannt konstitutio-: nella åsigter vittnande förklaring, som af-.: gafs af chefen för sjöförsvarsdepartementet, statsrådet grefve v. Platen, att han med tilltredsställelse såg alt anmärkningar gjordes mot de af honom tillstyrkta förslag, då ingenting kunde göra ansvaret tyngre än ett obetingadt bifall till desamma från represen; tationens sida. Hr R. T. Cederechiöld fästade med skäl uppmärksamheten cerpå, att genom denna uppfattning å styrelsens sida förhållandet mellan regeringen och representationen blefve sådant som det bör vara, i föri ende: I stället att tillförene hvarje anmärkning mot ; en kongl. proposition varit sedd med oblida ögon. Med afseende å sjelfva motionen ådagala-! des genom yttranden af hr Lilliehöök, fil. J. W. Stjernstedt, frih. Skogman och grefve Platen, att hr Brakel såsom vanligt varit skäligen löslig i en del af sina uppgifter, och att han bland annat väl mycket förbifett innehållet af såväl den kongl. proposi-, tionen som afsjöministerns yttrande till stats-; rådsprotokol!et och sj varskomitens ut-: låtande. Isynnverbet tick hr Brakel höra åt-: a obehagligheter för den af Ionom. framkastade beskyilningen om bristande förutseende hos äl den navarande eom föregående sjöförvaltningen. Man förde nemligen hr Brakel till minnes, att han sjelf icke sett mycket klarare in i framtiden då hani för icke längesedan framlade ett förslag till; sjöförsvarets reorganisation. Regeringen hade på den tiden föreslagit hållan et af 8 linieskepp, hr Brakel ville hafva icke mindre än! 16, och hans misstag var således dubbelt: större. Härpå svarade hr Brakel helt naivt, : att han på den tiden icke hade studerat sjöväj sendet så noga som nu. För öfrigt försvarade j hr Brakel sitt förslag uti ett lingre anfö-; rande, framsagdt med den värma och den, trygghet i tonen, som äro honom egendom-; liga. I ett par punkter blefvo hans mot-j ståndare honom också verklig stskyl-, diga, nemligen då han ganska lyckligt per-; sifferade eu del vidunderligheter i flottans; förvaltning — visande t. ex. utt hvarje upphandling fordrar icke mindre än 28 förvaltningsåtgärder — och då han skildrade dej mi shrek som stå i samband med bätsmans-; smännen icke j institutionen och buruledes bi blott användas till passare på alla m utan äfven ses på e och upp-! håll och kanter, op den idylliska tjensten af barnpigor. ligen hördes från motsidsn vackra vitsord am båtsmännens bilebarhet om skeppsbord, men några rätt kraftiga skäl syntes Oo. blifva enförda mot br Brakcla af erelve Posse varmt understödda påstående, at sjöförsvaret skulle v bättre beijenadt med en mindre, v vad styrka än med en större, mindre väl öfvad. Det egentliga grundskottet kels sjöf len k berre B. A. Leyonbutvud. Hr Bri nu, såsora tillförene, koncentrera alla ter på å-tadkommande af en ende flo eom skull hindra hvarje fi ning på våra kuster. Förr ville damålet en flotta af linieskep en sådan af pansarfregatter ette den franska La Gloire. Örlogs liga för grundare va ro hono ig landst han för nn vill han mönstret al furtyg, tj men gclse och han kan icke fö för det han fortfara Frih. Leyonhufvud fäs gra få ord husets uppmär att detta hr Brakels digt, då åstadkommanidet af nog att hindra hvarj och slätt ca om mendeauf lande: vanmäktig landets sje H kepp som La Gloire ej voro lämpliga att navigon vattnen i Mälardalen, som e ail rimlig beräkning måste blifva vår ste krigsIcater, om värt lund en gång blir angripet, och der man kan ha oberäxneligt gagn af ett flytande vapen. äl med nåmhet derpå ar dylika. j I sfseende på sakens finansiella sida före-V tedde sig den egendomliga företetlsen, att att man fick höra två konungens rådgifvare, om icke just bestämdt motsätta sig hö re anslag än K. M:t äskat, likväl mana till sans emot besinningslösa anspråk på folkets illgångar. Grefve Platen yttrade för sin del att han visserligen icke skulle ha någonting emot om det läte sig göra att på 6 ir genomföra den plan, som sjöfö 10 mitn antagit skola erfordra 9 år för att verkställas, men han skulle såsom svensk beklaga on denna fördel skulle behölva kövas genom påläsgande el förhöjda tullar, öljaktligen genom ökande al skatter som m gång blifvit nedsatta. estedt gaf, med vanlig utmärkt k in 8da hr Brakel en vil behötlig i finansläran. Hr Br. hade vevis på huru styfmoderligt jö: ! it vehaindladt, visat i huru mycket större roportion flera undra hufvudtitlar stigit än len 5:te. Frih. Gripenstedt ådagalade emel ertid, att detta var blott skenbart sanut, när tillökningarne t. ex. å de åberopade ta nanh Y7-da häfundttlarna hlatt vara hvad ven frih. GriI if i!