HDSLUUCRTULYL cr I NOV. Berättd er cm hvad i riket och dess styrelse sig tilldragit sedan sista riksdag, gifven å rikssalen i plenum plenorum, har i dag af trycket utkommit i svensk författningssamling. Bland märkligare åtgärder och händelser som der återföras i minnet anteckna vi: konventionen med Danmark om ömsesidig verkställighet åt domar och utslag, akunnade i Sverge och Danmark; — om underhandlingars inledande med Frankrike för beredande af en ökad handelsförbindelse; — om passkyldighetens upphörande; — om frivilliga skarpskytteföreningars bildande, hvarom K. M:t uttrycker sig med lika mycket Svälbehagt som uti det i gådagsbladet anförda utdraget ur statsverkspropositionen; om inställ ndet af arbetet å Stockholms befästande samt den för ändamålet inköpta platsens utarrenderande; — om de nya kommunalförfattningarnes utfärdande; — om tillverkningsstämpelns afskaffande; — om 43 nya aktiebolags stiftande med teckningssumma at 28 millioner; — om tillverkningen inom landet af drifmateriel för jernvägarnes behof, hvarom yttras att anledning finnes till. den förhoppning att all dylik materiel snart skall till erforderlig mängd kunna hos inhemska fabrikarter åstadkommas?; — om allmänna hypoteksbankens oktrojerande och om inrättendet af Stockholms och Göteborgs hypotekskassor; — om postoch telegrafförbindelsernas utsträckning; — om den medicinska undervisningens ordnande samt elementarläroverkens ochfolkskoleväsendets utvidgning 0. 8. V. Af förenämnde berättelse erlar man att 1860, det sista år, då de mindre brännerierna voro i verksamhet, utöfvades tillverkning i 306 större och 2645 mindre eller tillsammans 2951 brännerier. Det tillverkade Beloppet utgjorde sannolikt 13—14 millioner kannor och lemnade staten en nettoinkomst af 5,744,540 rdr 69 öre. År 1861 deremot, med hvilket år den nya förordninen trädde i verkställighet, voro inalles enast 590 brännerier i gång, hvilka tillverkade 14,007,107!, kannor och inbringade en nettobehållng af 8,040,706 rdr 1 öre. För innevarande år anses enahanda resultat kunnå påräknas. Samma berättelse upplyser att tillverkningen af stål enligt Bessemers metod vid Ed ske masugn i Gefleborge län under förlidet år utgjort 23,681 ceniner 30 skålp:, samt att siltveriillverkningen i riket, som under åren 1851—1855 i medeltal årligen uppgick till 6010 lödiga marker, sedermera årligen minskats och under bruksåret 1861 endast uppgiek till 2207 skålp. 40 ort. Deremot öfversteg jerntillverkningen det föregående årets med omkring 188,700 centner. I afseende på verkningarne af den nya religionsfrihetsförfattningen och religionsvården i allmänhet yttras i berättelsen: Två år äro nu förflutna sedan K. M:t med rikets ständer lät det skydd af stränga lagbestämmelser falla, hvarmed förfädren ansett sig böra värna den rena evangeliska läran, denna deras, likasom vår, dyrbaraste skatt; och för svenske män har numera upphört allt af fruktan för straff alstradt tvång att i det yttre sluta sig till en lära, den de inom sig kunna förkasta. Erfarnheten, under den tid den nya lagen hatt att verka, antyder icke någon af densamma framkallad våda: Den oro och rörelse inom kyrkan, som länge förefunnits, har icke gifvit anledning. till: fortsatta allvarligare bekymmer; antalet af dem, som från kyrkan hålla sig skilda, har icke tilltagit, men deremot hafva flera till densamma återvändt; inga trosbekännare af annan lära än den rena evangeliska hafva begärt att till församling få förena sig. För K, M:t har det varit en tillfredsställelse att erfara huru det svenska presterskapet,; fastän med glesnande led, i andan:ef den lära, till hvars tjenare det är salt, med ällvar för de tviflande framställer denna däras höga sanningar samt med kärlek och saktmod söker åter de vilseledda; hvaraf K. M:t ock tillförser sig en för det kristliga lifvet lycklig utgång på den andliga rörelsen. I anseende til! rådande prestbrist och deraf-föranledd svårighet att uppehålla isärskilda ordinarie gudstjensterna, har ett och enoat domkapitel anhållit om nådig tillåtelse att. derest omständigheterna sådant påkallade, få inom pastorat, som består af två eller flera församlingar, antingeu anordna gudstjensterna3 början i hvarje församling på det sätt; att en och samma person kunde förrätta gudstjenst i flera kyrkor, eller ock sammanl,sa flera församlingar till ordinarie gudsjenst i en kyrka. K. M:t her härtill lemnat bifall, dock med vilkor att, innan någondera af de föreslagna åtgärderna för gudatjenstens uppehålland: ges, domkapitlet skulle iufordra. vederbörande försatmlingars yttranden i ämnet. I riksstånden3 plena h g stämd den dag då motionstiden tilländagår, hvilket blir den 30 November, Som denua dag är en Söndag, hade i talmanskonferensen någon tvekan uppstått huruvida denna dag skulle kunna betraktas såsom afslutningsdag för motionstiden, hvilket man emellertid bestämde sig för att föreslå ständen då man ansåg ett plenum kunna hällas denna däg kl. 6 på aftonen. Denna