STOCKHOLM dca 24 Okt. Bref från krigstoatern i Norra Amerika. (Från Aftonbladets korrespondent.) Den 18 Sept. General MClellan hade i allsköns ro legat med den del af Potomacarmen, han hade qvar från den så kallade kampagnen på halfön, i det af honom befästade lägret vid Harrisons Landing? sedan den 3 Juli. Till följd af sina ruppers otillräckliga antal och de ibland dem bäftigt grasserande febrar, kunde han omöjligt företega någon offensiv rörelse emot separatisterna, hvilkas generel, väl inseende detta, likasom svårigheten att anfalla hans ställning, som dock i kanonbåtarne -på Jamesfloden håde sin egentliga styrka, endast höllo en tillräckligt stark observationskår der: meilan och Richmond. — Sedan men nu ej ef MClellan hade något att frukta. sammandrogo separatisterna kring Riehirond alla trupper som kunde hopsamlas för att göra ena hotande rörelse emot Wasbington, om möjligt intaga denna unionens hufvudstad och sedan gå öfver Potomaefloden in uti Maryland, revoltera denna stat, som är full af separatistsyrapatier, och skaffa underhåll för trupperna så väl der som uli Pennsylvanien. Unionsstyrelsen an:åg det nu af högsta vigt att draga Potomacarmen från Jamesfloden för Washingtons försvar, och öfvergaf alltså planen att från halfön anfalla Richmond. Unionsgeneralen Pope sammandrog under tiden vid Rapidanfloden kårerna MDowell; Banks och Sigel, från Vestra Virginien, i afeigt att draga separatisternas uppmärksamhet från MClellav, och detta lyckades äfven så väl att denne general kunde föra sina. trupper till fästningen Monroe nära nog samma väg han sistlidne Maj segrande framryckte mot Richinond. Att slagna och retirerande återse sådana ställen som Williamsburg och Yorktown, oförgätliga i minnet för hvarje man af Potomacermån för de strider, de der segrande utkämpat, förorsakade de dystraste iniryck, och truppen, nedslagen af svikna förhoppningar och missfröstan om kommande framgångar, gaf högljudt tillkäona sin missbelåtenhbet med sakernas närvarande ställning. Den 16 Augusti lemnade sisfa divisionen aft Potomacarmen, under general Schmidt, Harrisous Landing?. Redan den 7 gick Spraeneralen Jackson öfver Rapidan och anföll den 9 vid Cedar Mountsin? general Pope med sådant eftertryck att denne efter en hältig strid, der begge generalerna tillerkände sig segern, måste draga sig tillbaka ötver floden Rappehannock, hvilken man ensag att separatisterna omöjligt kunde öfvergå. General Pope tog för gitvet att Jackson efter striden vid Cedar Mountain hade retirerat till Gordonsville och stärktes i denna gin tro derutaf, att underrättelser ingingo at å sistnämnda plats en större truppetyrka var lägrad. Detta var ett oförlåtligt misstag af general Pope, och för hvilket han äfven fick dyrt plikta. Jackson hade tagit en helt ånnan vä, gått öfver floden Shenandoah och styrde kosan åt Warrenton. Trupperna kring Gordonsville utejorde ingenting raer och ingemting mindre än separatistgeneralen Lees stor: armå från Richmond. Den 23 hade Jackson kringgått gceneral Popes högra flygel, hvilken rörelse denne general ej hade den minsta aning om, och först genom separatistgeneralen Stuarts anfall å Cartletts jernvägsstation natten till nyssnämnde dag tick Pope öppna ögon och fann att ban hade fiender äfven bakom sig. Separutisterna togo vid Cartlelt en stor mängd ammunitiog och proviant samt general Popes och hen3 stabs bagage m. m. Den 26 stod geheral Jackson vid Centerville, hvarifrån anfall gjordes på jernvägsstationen vid Manassas, der 11 !okomotiver, 84 lastvagear och en mängd proviant föllo i separatisternas händer, samt vid Bri-4 ston, der samma öde drabbade ett batterii: artilleri och nära nog en hel brigad infan-j: teris Med den vanliga oefterrättligheten il prat och skryt inom de högre militärcifklarne i Washington utbasunades emelJertid att separatistgeneralen Jackson nu vari. i fällan och nödvändigt mäste blifva tagen i med hela ein armå. Tidningarne börjadej! äfven drifva dennååsigt och allmänhetenli jublade. Sanna förhållondet skulle snarti! uppdagas, och general Pope, som såg sinj? reträtt åt VWashmgton nära nog afskuren,i hade att å det förlidet år ryktbart blifnaji bataljfältet kring Bulls Run leverera en slagt-j4 ning, som den 30 Augusti slutades medi! ; i I —r--—-——— — —— 52 — —? ? —————- — 7--———————— ---—— — unionsarmåns nederlag och reträtt åt Centerville, samt vidare till Fuirfax och fästena kring Washington. Separatistgeneralen Lee gick nu med sin armå öfver Potomac emellan Washington och Harpers Ferry samt inträngde uti staten Maryland med afsigt att vidare göra ett anfali å hufvudstaden i Pennsylvanien, Harrisburg. Etter bateljen vid Bulis Run förlorade general Pope befälet öfver armen och efterträddes af MClellan, som efter Potomacarmens ankomst till stränderna af den flod, från hvilken den erhållit sitt namn, varit overksam eller måhända sysselsatt med arbetandet på Popes störtande. Sedan unions