Tjenstfolkot I det mederna samhället (Efter Das Ausland.) 1 Förenta Staterna: finnas icke rjenstehjon?, tjupstfölk? eller tjenare, och dei kan icke heller vara annorlunda i eu land, der alla äro li der finns det blott folk som bjelper? annat dolk, fåsonr den tekniska iermen lyder. Men allreminst kun det der fjönas såsom den anekdot bevisar, tve Görtz lägger i munnen på fromimiter. En vacker sönt : nemlgen kiunmerjung brudvid fruntinvet uhder förra vt visittos om henne. ålen icke kommit chura det ej KÄR net våg. Fransmånnen förebi letverhet. för det vi tilltala dande i imperetives, då de sockra beltaliviagen med ett sUW vous plait eller, förkortadt, tplaitt. Förebråelsen sak när ej allt skäl, och Ntet större hötlighet kunde ej skada. Emellertid kommer det här såsom öfverallt mera an på tonen än p Hva orden, och en vänlig ton kan lika säkert förvandla befallningen till en bön eller unmoden, som, omvändt, ett tanklöst plaitt icke alltid Törmår beröfva berrskarens ton: det befallande eller förnärmande. Då klagomålen öiver den tjenande klassens fördert och ständigt växande anspråk dess lysthad eiter nöjen, stärskhet o. 8. v. oupphörligt äro i stigande, kan det ha sitt iptresse alt höra bura engelsmännen ha det i detta afseende, desto heldre som det på detta sätt skall lyckas oss kasta en blick in i det eljest h-rmetiskt tillslutna britiska familjlifvet. Bristen på tjenstfolk har nu i England stigit till en sådan höjd, att sjelfva den lärda och förnäma ?Edinburgh Review? nedlåtit sig till en undersökning om detta förhållande, hvilken slutar med den obehagliga spådomen, att de engelska familjerna förr eller sednäre skola bli nödsakatle att söka sina tjenare i de 8. k. ragged schools d. v. s. trasskolor eller, öfversatt från engelskan på ett mera humant språk, från fattigekolorna. ; I mansåldrar har det icke varit brukligt att döttrar af borgerliga familjer sökt tjets: och mera än två tredjedelar af hela d. tjenande klassen förskritva sig från dagi narecfamiljer från landet, Men till slut skuii ej heller denna del af ungdomen beqväma sig till ait söka tjenst. Orsaken härtill ligger i fabriksväsendet. Herrskapen undra öfver alt tjenarne icke slåss om de ledi latserna, då de likväl kunde ha det ra? och ?så sorgfritt?. Men om man när mare betraktar saken, förstår man lätt saken härtill och har mera svårt att beg alt det ättow ens är möjligt utt få tjenstto ST SÄ TTR ANNAT UR TEEN ARTNR SN SE Ar EDTA ERE RAGA under Då den gem ro på brist på be: Huderlyva Ölver