sanktion, innan rikets ständer blifvit i sake hörde och för deras del förslaget medgifvit, si lärer, med hänsyn till privi verörd: lydelse och den kanal: o försäkrade rätt att ost rdt få eg dertill hörer; utan att någon a, efter direktionens underdåniga fö större tvifvel uppståi frå het att, emot sit be: sina sålunda stadfästade rät ; frångå eller äfventyra ett verk, hvarpå enskilde aktieegare offrat kapitaler påtagligen med förut sättning och beräkning af kanalens bestånd ien lighet med K. M:ts nådiga privilegium och ri kets ständers beslut, samt seglationens orubbade fortgång Likaså synes det direktionen som vig. tiga skäl fitnas för det antagande, att frågan om bolagets berörde skyldighet egentligen bör betraktas såsom en rättstvist, den der i vanli domstölsväg bör afgöras, innan sänkningen kan komma till utförande. Vore icke nämnde tvitvel och antagande grundade, så skulle nämligen inträffa, hvad som hittills ur rättslig synpunkt icke vunnit erkännande, att en genom priveligier stadfästad rättighet, som icke bifvit iunehafvareni laga ordning fråndomd, kan, emot dennes bestridande, utan omsvep bort agas, till förmin för ett enskildt oprivilegieradt intresse; ja! derigenom skulle till och me den antagna och följda grundsatsen. att det opr viligierade enskilda intresset, såsom mindre be rättigadt, alltid bör vika för det priviligierade, helt och hållet omvändas. Direktionen, hvilken det tillkommer att egna vederbörlig uppmärksamhet icke allenast åt kanaloch slussverksbolagets rättigheter och intresse, utan jemväl åt bolagets skyldigheter mot det allmänna, och som icke kan, med bibehållet medvetande att hafvå fyllt sin pligt, något härvid äsidosätta, vågar nu, på grund af hvad direktionen sålunda anfört och i betraktande af de vå dor så för kanaloch slussverket, som för sjökommunikationen i allmänhet å Hjelmaren och kanalen, som den föreslagna sänkningen synes innebära, samt i kraft af det för bolaget utfär dade privilegium, inför eders Kongl. M:t i djupaste underdåni het nedlägga en bestämd protest emot den ifrågasatta sjösänningen, samt för den händelse att densamma ändock sknille varda af Eders Kongl. Maj:t i nåder bifallen, lika underdånigt yrka att kanaloch slussverksbolaget, med oförminskad rätt till ersättning enligt lag för all. genom sänkningen bolaget tillskyndad skada och förlust; måtte varda befriadt från alla sina förbindelser i afseende på trafi kens genom Hjolmare kanal! och slussverk obe hindrade fortgång och strandegarne förpligtas att samma förbindelser öfvertaga och fullgöra. . Med djupaste undergifvenhet framhärda stormäktigste allernådigste konung Eders K. Maj:ts underdånigste, tropligtigste tjenare och undersåter. A. Anck.ssvärd. Isr. Tauvon. C. A. Olivecrona. Orebro den 9 September 1862. KE. Strokirk. Att förestående afskrilt är lika lydande med det till K. Maj:t uti dess civildepartemenis expedition inkomne utlåtande betygar. Stockholm den 8 Oktober 1862. ex officio, Vodra h Ekstr m.