1 ej släppa ur händerna ett så godt tillfälle att för rampris tillgodose sin garderob. En i hel sommaruppsättning, byxor, väst och rock laf godt tyg och utmärkt arbete kostade tillsammans endast 12 (säger tolf) francs. ; Men desto värre är der ett och annat litet i aberX vid affären. När man vänder sig till j kommissionären får man nemligen veta att det minsta parti som lemnas är så eller så många tusen, efter så eller så många månader. Och att de artiklar som levereras blifva, endast på tyget, färgerna uch arbetet nä, lika de exponerade, kan man vara säker på. Sålunda är hela tillställningen ej annat än hvad man på vulgär svenska kallar ett Cskoj, palurtiglvis anlagdt på att vinna ett pris. Försöket måtte dock hafva förefallit juryn något groft, alldenstund jag ej såg någon medalj vidfästad artiklarne. fön rätt pikant invention och, som det vill synas, ganska ekonomisk, är ett ur, baseradi på samma princip som timglaset. Hela urverket består af två hjul för visarne samt ett för slagklockan. HKörelsen åstadkommes. genom fin sand, som rinner från en reservoir ned i ett slags metallskopa; rörlig kring en axel. När skopan blifvit full yrider hon sig nedåt tillräckligt mycket för att uttömma sig i en nedre reservoir, vid hvilken rörelse hon flyttar vissren en minut framåt. Efter att hafva urlastat sig återvänder hön i sitt förra läge för att ånyo fyllas och urtömmas, och sålunda undan för undan. När sanden nedrunnit från öfra reservoiren till den nedra, vänder man endast uret upp och ned, så attreservoirerna vexla plats. Urtaflan är så inrättad, att hon vrider sig med tolftalet uppåt på samma gång man vänder uret. Rätt prydliga pendelur. konstruerade eiter denna princip, kunna erhållas till det billiga priset af15 trancs. Att något omständligare redogöra för alt det myckna sevärda, som inom franska afdelningen förefinnes, skulle fordra alltför mycket utrymme och ingår dessutom icke i planen för mina meddelanden, som endast afse att lemna en flyktig öfverblick af expositionen. t de franska maskinerna och vetenskapliga instrumenterna skall jag emellertid lemna uppmärksamhet, i samma mån jag förer läsaren till de platser, der de äro placerade. De förra finnas nemligen i vestra annexet och de sednare på gallerierna. Innan vi lemna franska gården torde dock ett besök böra göras i en liten afdelning, som man skulle kunna kalla barnkammaren. emedan dess artiklar tyckas hufvudsakligen vara beräknade på att roa barn. Man kar emellertid vara en temligen bedagad garcon och dock skratta rätt hjertligt åt den muntration som erbjudes. Ett helt litet menageri af tuppar, harar, markattor åc. trak: tera diverse instrumenter, väl ej med stor virtuositet, men till stor förlustelse. Jag bör dock nämna, att de samt och synnerligen äro mekaniska produkter, men förfärdigade med stor naturtrohet och måste hafve kostat det mekaniska snille, som konstruerat dem, ett ej ringa hufvudbry. En liten ka nin slår på trumma, klipper derunder med öronen orh mumsen, som om han häde ep hel käålstock mellan tänderna. En stor kräfstion tupp lyfter på vingarne, flaxar och gal. Visserligen är han ej rätt väl disponerad och rösten något hes; men tuppar kunna också törkyla sig, och om någon har rättighet att vara hes, bör det väl vara en mekanisk tupp. En annan stor tupp är förklädd till gentleman och detta så väl, att knappast kroknäbbet med sitt röda vidhänge förråder honom. Först när hans herre sticker en urnyckel i ett hål på hans permissioner och vrider omkring, står han ej längrc ut med förställningen, utan tager till att gala som en riktig Re hvarigenom uppstår en mycket komisk kontrast. kn stor hare knäpper sin luta, klipper med öronen, blinkar med ögonen, rynkar näsan och lutar hufvudet mot instrumentet, till utseendet försjunken i njutningen af sin egen musik, Korteligen, det hela är i sitt slag ett mä sterverk och har också renderat uppfinnaren en medalj. Bredvid denna utställning äro några glaskupor, under hvilka små mekaniska fåglar flaxa med vingarne och flyga fram och ftillbaka mellan grenarne på ett träd. De uppstämma derunder en ljudelig musik, och qvittret är så naturligt att, om man ej förut visste att fåglarne äro artificiella, skulle man ej tro det. Det egna härvid är, att man omöjligen kan upptäcka någon tråd elle dylikt, som reglerar deras rörelser. De tyckas flyga i luften alldeles .som andra fåglar; endast äro de inskränkta till att göra sina rörelser emellan alltid samma grenar och samma punkter på dessa, och komma der naturligtvis med sina fötter i beröring med den inre mekanismen. Från franska gården kommer man direkt ut i vestra transeptet, derZollvercin har sin plats, och vi vilja der göra ett kort besök innan vi förflytta oss öfver till den sis:a af hufvudbyggnadens karr6er. Emellertid uppskjuter j:g dermed till nästa gång, sedan jag likväl först omtalat en kuriositet, som lämpligen kan nämnas i sammanhang med de nyssnämnde. Straxt efter inträdet från franska sidan i Zollereinsgården stöter man på en soffa, bredvid hvilken är placerad ett nattbord. Apparaten är en väckare med sofplats, och jag kan ej nog rekommendera densamma hos dem som hafva tungt hufvud och svårt för att göra det vigtiga morgonsprånget in i en ny dag. Den kostar visserligen 1400 rdr, men tyskarne låta prutu med sig, och som dessutom tid är pengar kan en god väckare aldrig nog värderas. Läsaren kan sjelf döma om dess förträft lighet. På det klockslag, man finner bestämd, ringer maskinen, tänder upp ljus och uppgör eld under en kaffepanna. Skulle den första signalen ej vara tillräcklig att väcka den sofvande. fölier en musik. som skulle