vande, ja halit fiendiligt mot detsamma, och innebar ingenting, som lofvade verkliga ef tergilter af regeringen. Såväl detta som flera andra nedlingstörslag blefvo fördenskull med ofantlig majoritet förkastade. National.öreniogens generaltörsamling Koburg har beslutat att penningnsamlinger för en tysk flotta skall fortsättas, men ati penningarne ej vidare skola insändas til preussiska regeringen, som visat sig Ovär dig tyska nationens förtroende. Under konung Wilhelms vistande i Ba den-Baden blet hans kassachatull bortstulet Vid upptäckten började man leta medlykta och ljus. i hotellets trädgård efter tjufver och skatten. Den sednare återfann man. Det hade ej lyckats tjulven att öppna chatuilet, och-skrämd af de skyndssmma el. terforskningarne hade han ej heller vågni taga det med sig ,å sin flykt utan gömt det i en buske. POLEN. Från Warschau berättas alt grefve Zamoyski haft audiens hos kejsaren i Petersburg, men dervid icke lyckats rättfärdiga sig, hvarföre kejsaren förvisat honom för någon tid till utlundet. s PORTUGAL. Yrottning Pia hade inkommit till Lissa bon sundagen den 5 dennes. ITALIEN. Från Turin telegraferas den 3 dennes att arlamentet kommer att inkallas uti Noveme månad. Uti den berättelse till konungen, som Ra tazzi offentliggjort jemte amnestidekretet ytwar premierministern bland annat: DD: bevekeisegrunder, som förut nödgat regerin gen att sä ta sig emot edert hjertas storsin nade ö skningar, finnas nu ej mera för handen. Lagens herravälde är åter belästad:. Förtroendet till ederlika frivilliga som klok: politik, har modererat agitationen af der otålighet, hvarat Garibaldi låtit tränga sis in på upprorets bana, och hvilken föranled tilldrage!sen vid Aspromonte. Det hur visut sig att under det han, kämpande i eder: namn, gjorde underverk, detta icke mer: var houvm möjligt, då han, hans mål må afva varit hvilket som helst, glömmand: na pligter vände vapnen mot edra rättig heter. u, då Italien. återfått !ugnet, erin rar det sig Garibaldis tjenster och önska glömma han misstag. Till landets önskav sluta sig var: a Önskningar af alla vänne: till Itahens frihet och enhet. Så länge det gällde att bekämpa upproret, har regeringer töreslagit de eltertryckligaste åtgärder. Mer nu, då all fara är öfverstånden, blifver ho tolk för den allmänna önskan, som fordrar mildhet. Regerin en hade velat utsräck: amnestien till alla, men nödvändigheter. tvingar till förbehåll. Den pligtkänsla, sow åligger hären, tillåter icke utt inbegripa de deserterade soldaterna i amnestien. 1alienska fanans ära förbjuder oss att till dera: förmån ännu vidare utsträcka afseendet på mildrande omständivheter. Den vid Aquila tillfängatagne och skjutne röfvarhötdingen Tiberi hade kort före siv död berättat att förberedelser gjordes ji romerska området till ett nytt infall, son skulle med betydande krafter företagas ut de neapolitanska provinserna. Bourbonsk: ceneralen Tristany hoppades genom sitt upp trädande med en liten arme uti Abruzzermw kunna bringa till uppror den af hans agen ter bearbetade befolkningen. Tiberi upp oaf äfven att Frans II:s ifrigaste anhängare. general Bosco, för närvaranda vistas ut Apulien för att der söka framkalla en bour bonsk resning. : Uti Neapel hade natten mellan den 3 ocl 4 dennes åtskilliga avhängare af Frans 1. bhfvit arresterade. Man hade hos dem anträffat flera mycket komprometterande dokumenter. Itali.ns vänskapliga förhållanden till Ryssland synas alltmera befästas. Rysslands regering har nylhgen börjat underhandlingar med Turinerkabinettet om upplåtande åt Ryesland af en kolstation vid Adriatiskr hafvet, således på införlifvad botten. Altven är fråga väckt om giftermålsplaner, son skulle töranleda en slägttörbindelse mellav kungliga familjen och ryska kejsarhuset. Kronprins Humbert inträder snart i manba ålder, och fråga skall vara väckt om at koyta äktenskaplig förbindelse mellan hovom och en hertiginna at Leuchtenberg. — Såsom det säges skall prinsen från Lissa ton begifva sig till Frankrike och besök: kejsar Napoleon i S:t Clouds AMERIKA. Från Newyork skrifves den 26 Sept. at några uniopstrupper då ännu ej inträngt : Virginien. Mau förmodar att det komme vill drabbning så snart M Clellan försöker gå öfver Potomac. Rebellerna bibehöll: fortfarande sin ställniog vid öfre Potomut och sysselsatte sig med att förstöra Balti moreoch Ohio jernbanan mellan Harper: Ferry och Cumberland. En betydande se paratistisk truppstyrka var ännu qvar på maryländska stranden af Potomac, och d trupper, som dragit sig tillbaka tll Virgi nien. gjorde dena ganska makligt med all: sina vapen, ammunition, bagage, sjuka oci sårade. Rebellerna äro i besiuning ar She nandoahdalen och hafva vid Harpers Ferry tagit i byte så stora förråder samt en så sto: mängd lätt och tungt artilleri (40 kanoner) att de voro ersatta för hvad de förlorat Maryland. Förlusten i de sednaste drabb ningaroe uppekattas Du till 30.000 man fö bäda hårarne tillssmmans. General Brax von Bragg, som kommenderar en 30.600 ma: stark rebellbär i Kentucky, bade undvik: att leverera batalj med general Buell oci marseLerat mot Louisville lör att intag: denva stad. Men en del af Buells här hac ankommit till Louisville och staden ansår: betr ggad mot rebellernas anfall. Kommen danteu I staden, genersl Nelson, hade pi veneral Brogus UppMmanive alt ofva fe sva