Utrikes korrespondens. : (Från Aftonbladets korrespondent.) Till fold a Berlin d. 3 Okt. öljd derot att regeringen återtagit 1863 ärs burtget, har kenilikten blifvit a danskjuteP tjl nästkommande Januari månad. Rör ,resentantkammaren öfverlemnade till i ge utskottet hr v. Bismarck-Schönhausens i onligt låtande förklaring, men hvars junliga andemening kunde läsas mellan hvarje i rad. Utskottet sammanträdde, åhörde ministrarnes förklaringar, deribland den nyej ministerpresidentens, och föreslog en reso-i lution, som i första punkten uppmanar mi-j nistören att så tidigt framlägga 1863 ärsj budget, att den kan voteras före den 1 Ja-; nuari; samt i den andra förklarar det vara: grundlagsvidrigt att göra utgifter, som re-! rezentantkamir aren förvägrat. Denna re! solution skall nästa måndag utan tvifvel antagas af kammaren med en till enhällighet gränsande majoritet. ; Sakens vidare förlopp kan förutses cch! har ofta blifvit förutspådt. Herrehuset di-! skuterar nu budgeten och återsänder den! till kammaren med resolution, som hemställer, huruvida kammaren ej vill ändra flera punkter (d. v. s. återkalla omröstninen om armöereformen), i annat fall måste! horvehuset förkasta budgeten. En dylik re-! solution af herrehuset strider mot författ-! ningen, ty herrehuset eger endast antaga eller förkasta budgeten i dess helhet, men ej ändra den i vissa delar. Andra kamma-! ren skall således i anledning häraf besluta att öfvergå till dagordningen. Derefterför-: kastar herrehuset budgeten, regeringen af-! slutar sessionen och regerar fortfarande med den gamla budgeten, likasom det ej funnes någon statsförfattning i Preussen eller blott en sådan efter den Gerlachska tolkningens: mönster. I Januari sammanträder derpå kammaren åter. Regeringen framlägger en: lag om armåreformen. som kammaren ej: kan antaga. Denna förkastar åter budge-! ten. Striden fortgår i hela månader, och regeringen förklarar på nytt, att budgeten . förkastande gagnar till inlet, emedan utgif-. terna redan blifvit gjorda. . Oeh med en sådan författningskomedi, med ett sådant konetitutionelt gyckel börjar hr v. Bismärek sin regering. Hans förklaringar inför budgetsutskottet voro besynnerliga nog. Han gjorde ingen hemlighet .af sin åsigt o kammarens rättighet i budgetsfrågor, och man tycker sig i denna del af hans tal höra hr v. Gerlach. I hög grad förunderligt och betänkligt var dessutom hvad hr v. Bismarck på ett mera konfidentielt sätt antydde om sin utrikes olitik. Han yttrade hufvudsakligen att yskland ej gjorde afseende på Preussens 1.Beralism, utan på dess makt. Baiern, Wirtemberg och Baden kunde vara liberala. Preussen måste samla och sammanhålla sin kraft till det gynsamma ögonblick, som redan några gånger blifvit försummadt, Preussens gränser enligt wienerfördragen äro ej gynnande för ett sundt statslif. Icke genom tal och majoritetsbeslut skulle tidens stora frågor afgöras — detta hade varit 1848 och 1849 års fel — utan genom jern och blod... Han sökte inga utländska konflikter för att komma ifrån de inre svårigheterna. Men dessa skulle af sig sjelfva inställa sig. Kurhessiska förhållanden äro omöjliga i Preussen. En storm i ett glas vatten kan ej jemnföras med en sådan konflikt i en storstat... I denna sporadiska, hit och dit fladdrande ton gick det hela vägen. Budgetsutskottet trodde sig icke ha framför sig en mognad statsman, utan en kavaljermässig gardesofficer, som vid desserten också en gång vill slå sig på poliI tik. Talet har gjort det värsta intryck i alla. liberala kretsar. Sådana uttryck förekommo äfven, som att det här i landet är svårt att lefva under statsförfattningen, emedan det finns för många calilinariska existenser (sie!), som önska en omstörtning...; att pressen ej vore uttrycket för den allmänna meningen, att man gjorde med henne hvad man ville o. s. v. Sedermera ville Sternzeitung och Kreuzzeitung bestrida riktigheten af hvad som tidningarne meddelat om hr v. Bismarcks tal i budgetkomitn. Men den väsendtliga tankegången måste de erkänna såsom riktig. Hr v. Bismarck motsvarar fullkomligt den bild, som man på förhand gjort sig af honom: frivol, ej noggrann med representantkammarens rättigheter, öfvermodig i afseende å utlandet, med ett ord, en bonapartistisk Kreuzzeitungsriddare. Ingen tror att han länge skall kunna drifva sitt spel i Preussen, och man kan slå vad om att rollen af en junkerlig rtigängare, som den politiska rörelsens öljor kastat upp på främsta platsen i detta Jands regering, snart skall vara utspelad. (Från Aftonbladets korrespondent.) Wien den 3 Okt. Frågan om det franskt tyska handelsfördraget, i hvilken grefve Rechberg medelst det vänskavliova förhållande. som han för