bestodo af krigsvant manskap, voro tjenliga ; stammar för att med dem förena de nyut ! skrifne. En armå, lifvad af nytt blod och mod, kunde således resa sig bakom dessa murar, förutsatt att unionisterna finge tid. Sydgeneralerna hade att välja emellan en plötslig stormning af den ofantliga och nästan ointagliga vapenplatsen eiler en långsam onyttig belägring, under hvilken fienden hunne organisera och förstärka sig samt erbjuda sina besegrare en olika strid. Ingen af dessa planer Iotvade framgång. Man må ete uppfinna en tredje, som kunde tvinga nordens generaler att från sina obetvingliga förskansningar nedstiga på öppna fältet, innan de tätt tid att ull et helt hopfoga spillrörna af sina genom en kedja nederlag upprifna härar. Fördenskull beslöto de konfedererade inrycka i Maryland. Vore Marylands besättande af sydarmen liktydigt med ingenting annat än besättandet af en del uta? hordens territorium och försöket alt kringgå Washington, då hade nordens generaler kunnat lugnt qvarstanna inom sina förskansningar, för att låta fienden alltmer aflägsna 9lg fån siya reserver, sina magasiner och dermed försvaga sig sjelf; då kunde MClellan slutligen valt ett gynsamt ögonblick för att tvinga fienden till batalj, som, om den förlorades, skulle tillintetgöra inkräktaren. Men Maryland är en slafstat. dess befolkning till sior del secessionistisk, och i det man låter dess opmioner, dess -passipner få gifva sig fritt lopp i akydd at söderpns Vapen, skall Jefferson Davis på underhandlingens dag kunna åberopa Muarylard, för att säga om alla gränsstaterna: Dessa äro med oss; derföre må man ock lemna oss dem. — Det är icke Washington, som de konfedererade i Maryland vilja kringgå; det är gjeltya unionsbyggnaden com de vilja rifva i stycken. : I Washingtön trodde man i början icke att fleuden skulle väga gå öfver Potomac. Der voro generalerna sysselsatta med att 4vista. Sigel störtade MDowell, Halleck satte sig på Stantons taburett, MClellan skickade Pope till nordygstarmån. det vill säpp till Midnesota, för all slåss med indianerna. Men så snart mån fick veta att Potomac var öfverskriden, att Frederick var taget, begrep man alt tutet ögonblick ficge förspilias. AM Clellen framsköt sina divisioner med största möjliga skyndsamhet för att göra front mot händelserna. Efter alt hafva öfverskridit Potomac hade de konfedererade två mål att uppnå: 1) ur politisk synpunkt räcka handen åt eina anbängare; 2) ur militärisk ockupera jernvägöråe Och telegraförna, för att åflskära huf vudstaden från norden och vestern: Dertill beköfdes icke imposavta stridskrafter. Också visar elltatt säderns piper begripit dettaDet är icke bufyudetyrkan, utan blott tvenne starka detachementer, som infallit i Marytand och Pepnsylvanien. Hufvudhären står ännu i grannskapet af sina Pa och kan efter behag förhålla sig stilla eller afskära MClellan, om denne vågar sig för; långt. Planen har dock en olägenhet. De detacherade kårerna, isynberhet den i Maryland, som räknar 15.000 man, kuvpa ajelfva blifva alskyrna, Men denna sednare har intagit den möjligast fördelaktiga position, som sträcker sig från mynningen af Scnecafloden till Fredericks City. Härifrån har dess befälhafvare, general Hill, skickat ströf kårer öfver landet, eom emotiager dem med jubel. Emellertid står uniopisternas avantoarde redan 20 eng. mil från Washington, på andra sidan Rockville. Sumner, som antör första kåren, har fremskjutit sina piketer ända mot fiendens rekognosegeringslinie. KM Olelian följer honom med eh armt, såmmansktt af alla aktiva divisioner, som kunnatdrbgas från de fyra armekårerna. Man uppskattar hans trupper till 78.000 man fotfölk, 10.000 man Ile och 150 kanoner. Pn annan kär på 25.000 man manövs rerade vid Potomac i förening med honom. Det är således mot 120,000 man de konfedererade hafva att hålla stånd. Deras egen styrka uppskattas, måhända öfrerdrifvet, till 180,000.8 I Enligt underrättelsur från Newyork af d. 13 September hade unionstrupperna under MClellan och Burnside tillfogat rebellerna ett stort nederlåg. General Tee sjelf blef Tsårad och bane hör skulle hafva förlorat 115,000 man. Två dagars sednare underrättelser bekräfta, epligt offie.el rupport från MOlellan, att ett stort fältslag levererats vid Hagerstown, efter hvilken strid separadtiethären dragit sig tillbaka öfver Potomaci Iriktniug mot Lexington. Rebellerna hade lutrymt Frederick i Maryland, och unionstrupperna hade i stället hesatt nämnde fstad. Pen I September hade rebellerna öfverfallis uniöonåstrupperna i Williarhsb re, ÅA men de blefvo efter en halfiimmas strid tillTtakaslagna med stop tärlust Då general Lee ingyckte i Maryland utfär; dade ban en proklamation till stalens be ; folkning, hvaruti han yttrar, alt separatister nas armg var kommen för att be:ria dem från unionisternas herravälde, och att det pu vore befolkningens sak att bestämma öfver sitt öde utan allt tvång. Folket i söderr skulle med glädje helsa Marylands folk väl I kominet, men blott om det sker ar fri vilja. tt), De telet rammer om ställningen på ameri kanska krigsteatern, hvilka förekomma i dt nyaste med dagepa post hitkomna tidnin garne, äro naturligtvis af något äldre dawn än de direkt hit ingångna, som omförmäld nägra framgångar för unionisterna, hvilki tvungit separatisterna att åter draga sig till baka öfver Potomac. De äldre underrättelser å hvilka vi bänsyfta, tala om separatisterna infallande i Benpnsylvanien, hvars guvernö hade uppbådat 80,000 man för att alvärj invåsionen. Bepåratisterna, hette det vidart rekrytera i Maryland; I Newiown i Connecticut hade orolighete utbrutit med anledning af trupputskrifni ÖoAPNE.