taga ett högtidligt afsked och fortfor nu på tredje dygnet. Utom tal, som här vexlades som hos annat folk, förekom äfven ett mycket ofta bd kyssande mellan dels manskapet och befälet dels ock manskapet emellan. Presten låg och sof i en vrå. Detta var ej en följd deraf att denne vördige ordets tjenare icke ville gifva akt på tidens tecken; men till följd deraf att en af våra bekanta dagen förut varit närvarande vid festen och vid en dispyt med presten yttrat att ryssarne ej kunde begripa hvad frihet var, helst de i sitt språk saknade ett motsvarande ord för detta begrepp. Häruppå hade väl presten invändt, att ryssarne ej allenast kände till hvad frihet betydde, utan ätven med RS motsågo dess realiserande. mellertid förargade ka språkets tarflighet, som han ej kunde förneka, honom till den grad, att han ansåg sig böra söka en glömska af sina känslor i Bacchi flödande safter. Härafsömnen. Skämt åsido, så vore önskligt om våra herrar officerare togo till föredöme denne kosack-kapten, som med uppoffring af tid och kostnad befrämjat sina haltvilda soldaters bildande och upplysning.