t lager al kalk och sta med astalt 10f alt lala det hela vattentätt... De Jättare delarne af ar1 betet utfördes med en hastighet af 72 fot i veci kan; men då man kom under kyrkor eller ant dra stora byggnivgar, gick arbetet långsammare 1 på grund af det tyngre murverk som måste användas. De värtta svårigheter, som man vid 1 hvarje steg stötte på, voro: stadens afloppsränt nor, gasoch vattenrör, cech på ställen, der man 1 minst väntat det, framsprungo starka vattenkälf lor. Det största af alla hinder var den så kal lade Feet ditech, den smutsigaste af alla de aflopps1 jännor som bortföra hufvudstadens aftall, och 1 i i) Y som just korsade tunneln på. de ställen, der arLeter var allra svårast och der det syntes omöjligt att föra tunneln under densamma. En ai de svåraste operationerna bestod uti att utvidga tunneln vid stationen i Ki Cross, der banorna stöta tillsamman, men salia svårigheter blefvo uf vervunna. På ett ställe gick F cet dtch raktigenom den öfversta delen af tunnelns båge, och 5 afl .ppsrännan måste der föras genom tunneln i ? en stor jernreservoir; pa ett annat ställe går afI loppsrännan öfver tunneln i en annan stor reservoir, som hvilar på sjelfva tunneln: Det var den 15 Juni som 30 fots längd af denna. ) å J aftoppsränna plötsligt instörtade samt tog hela. den ofvanför liggande gatan och stenläggningen med sig, men detta inträffade, innan man var färdig att fullständigt leda den in uti jernreservoiren. Skadan var för öfrigt icke större. än att den, såsom ofvan nämnts, kan repareras I med 700 . Vattnet blef åter pumpadt ur tun neln, och en undersökning af afloppsrännans murverk har visat, att detta var för svagt att bära den ofvanför liggande jorden en längre tid. — Genom denna olyckshändelse fördröjdes arbetet något, dock passera nu lokomotiver hela sträc kan från Farrington Street (vid Blackfriarsbron) till Paddington; men de mellanliggande stationerna äro ännu icke färdiga att mottaga passa ! gerare. Hufvudstationen vid Kings Cross är lika stor och väl upplyst genom ett glasoch jerntak : som någon af de andra stationerna i hufvudsta; den, och arrangementet med de inoch utgående tågen är så fullkomligt som möjligt. Aktiesällskapet bar för närvarande endast rätt att föra t Imien från Paddington till Finsbury Cirkus, ett afstånd af nära 5 mil, hvaraf den första större afdelningen från Paddington till Farrington Street är fullbordad genom anslutningen till Great Westernoch Great Nothern-jernbanorna ofvan jord. Vid Kings Cross station sker an slutningen till Great Northern-jernbanan, och härifrån fortsättes en stor del af linien i en öppen utgräfning tiil Victoria Street-stationen; frår denna skall banan förgrena sig i 2 armar, al hvilka den ena ansluter sig till Chatamoch Doverlinien, den andra går till Finsbury Cirkus. der den underjordiska jernbanan tillsvidare är bestämd att stanna. Utåt hela linien komma alla stationerna att byggas i fria luften, med undantag af två, hvilka uppföras under jorden, i men äfven dessa båda Hafva genom öppningar i tunneln ett nästan lika starkt dagsljus som om de stodo i fria luften. Omkostnaderna för hela linien anslås till 1,160,000 . Hade linien blifvit förd på pelare öfver gatorna, så skulle den hafva kostat c:a 4 gånger så mycket, men det j oaktadt är det mycket tvifvelaktigt om den kom: mer att betala sig. — Popen ech hans häst. En rysk hästhandtare afyt:rade sistlidne Maj månad på hästmarknaden i Jassy sina hästar och erhöll för desamma ett belopp af cirka 6000 gy len, men pä grund af den osäkerhet, som rådde i trakten, ansåg han icke rådligt att köra hem samma afton, utan såg sig om efter ett säkert nattherberge. Han lade derföre beslag f popens på platsen gästfrihet; ty hvar skulle han väl finna en säkra:e tillflyktsort än i en prests hus? Efter ett vän igt emotitagande erbjud2?r popen honom sitt penvingskåp af jern såsom det säkraste för; varingsstället, hbvarpå hästhandlaren lägger det ofvannämnda beloppet i detsamma och stoppar j nyckeln på sig. Eiter en glad aftonmåltid gå alla till hvila, men vid midnatten stiger popen upp, smyger sig in i sin gästs sofrum och mötdar honom. Derpå smyger sig mördaren uti stallet och dödar sin gästs kusk, hvilken låg i den djupaste sömn. Nu spänner han hästhandlarens fyra hästar för dennes vagr, lägger liket i densamma, sätter den mördade kusken på främsta sätet, tar sjelf plats vid sidan af liket och åker ur staden. Efter att hafva anländt till vadstället öfver Pruth kör han in På ryska gebitet, stiger ur vagnen, piskar på hästarna och låter dem springa. Dessa jaga tygellöst framåt; popen ilar hem och beger sig till hvila. Han har fullbordat sitt verk. Hvad är naturligare än att hästhandlaren, efter att hafva afrest i daggryningen, blifvit öfverfallen, mördad och plundrad? Ingen såg hvad som ap om natten, ingen förrädare lurade. På morgonen begifver sig popen till kyrkan för att förrätta gudstjensten. Han håller mässan — med hvilket hjerta? Det vet endast Han, som icke låter bedraga sig. Med hostian i handen vänder sig ag om mot menigheten för att efter sin kyras föreskrift visa folket Kristi heliga lekamen — men störtar till golfvet såsom träffad af åskan. De framför honom stående rättsbetjenterna mottaga honom! — Hvem var hans an. gifvare? — Af misstag hade han spänt sin egen häst för vagnen i stället för en af hästhandlarens. Knappt kände sig djuret befriadt från tyglarna förrän det jemte de tre andra hästarna vände om och kommo tillbaka med vagnen och liken samt stannade utanför popens hus. — Poen väntar sin dom. Sålunda blet mördarens äst, som var vittne till en del af missgerningen, hans angifvare. — Huru upprörande och förfärlig denna ogerning blir, såsom föröfvad af en prest, så blir den dock lättare törklarlig, då vi veta af hvilka elementer en del af det lägre presterskapet i den grekiskt-katolska kyrkan består. Dess religion är endast en ceremoni, och de olika bruken vid fadstensten läras rent mmekaniskt. Mässan hålles på det gammalslaviska språket, som presten sjelf icke förstår. Ofta kan en sådan prest icke engång läsa. Poperna äro till största delen vackert folk, som på ett imponerande sätt träda en till mötes isina långa lalarer med röda bälten, med skägg, som hänger ända ned på bröstet, små fina runda hattar och instuderade, högtidliga åtbarder. Men dessa 1 värdiga gestalter rekryteras af de lägsta klas-jj erna af folket. Sedan de hafva tjent 8 å 10 år! V hos en öfvad prest samt lärt alla ceremonier, ; vöner och bruk, begifva de sig till biskopen ör att låta göra sig till poper. Denne pröfvar k lem, och om de bestå profvet genom att punkt; igt utföra alla handlingar och ceremonier, unlerhandlas om prestvärdigheten. För en betämd summa, cirka 6—800 gyllen, invigas dei lerpå af biskopen. De högre värdigheterna, såvw om archimandriter, biskopar, erkebiskopar oeh atriarker, kunna emellertid endast vinnas af b nunkar. Dessa äro ogifta, hvaremot de lägre ? resterna redan vid invigningen måste vara ifta. I klostren erhålla de, som göra anspråk å högre värdigheter, en stundom strängt vetenkaplig bildning, hvarigenom de obetingadt bem errska såväl det lägre presterskapet som folket. . y;j Jetta lefver i den största okunnighet och den pc jupaste vidskepelse. Genom långa och besvärde ga fastor och derpå följande omåttlighet blir; varje moralisk lyftning omöjliggjord för det igre folket. Trots sådana tilldragelser,som den vi BD RE SE MOPRER IFT M ON NE VANN Rat Fr mn fr KRT Jr MR c h r n U n v n e Dj