Aled ltcttl, VIC I akte Inmanad. BLANDADE ÄMNEN En Indrägtig affir. För ett par veckc sedan, — berättar franska domstolstidningen L Droit — påträffades två personer i ett dike utar för Saint Denis; båda i ett alldeles fverlastat tillstånd. Deras. kläder voro sönderrifna, -q voro bruna och blå öfver hela kroppen af kuy näfsslag, och på åtskilliga ställen på hufvuden voro stora hårtappar bortryckta. Bredvid der JAG en tom brinvinskagge, och i den enas vest ficka fanns ett tvåsous-stycke. Som de satte si till motvärn mot de två poliskonstaplar, sor ville taga hand om dem, blef det nödvändig att. inställas dem inför polisdomstolen i Sain Denis, : och här kommo nu följande upplysnin gar, i dagen. De båda berusade karlarne vor vänner, vänner i lif och död. Länge hade d önskat att kunna utprägla denna sina själar inre samklang i en yttre aflärsförbindelses fast form, jmen alltid hade en vigtig cak fattats den — kapital. Slutligen slog den glada timmen då det genom gemensamma ansträngningar lyc kats dem att skrapa ihop den oerhörda sum man af 6 francs. Vännernas beslut var snar vältadt: De köpte först en liten kagge, begåfvi sig -derpå till ett: bränvinsmagasin och I: t fyll kaggen. med bränvin. Meningen var dock in galunda, sisom en misstänksam läsare skull kunna inbilla sig, att lefva i sus och dus. Nej tvärtom: öfvertygade att en sous med lätthe kan yngla af sig hundra tusen franes, hyste de båda: värnerna ingen lifligare önskan än att s sina 6 francs förvandbsde till lika många. mil lioner. För att göra en början med denna stor artade affärsverksamhet, begåfvo de sig å vä, till en landtmarknad i trakten af Saint Denvis D: hade räknat ut. att cm de utminuterade kaggen i småsupar å 4 sous stycket, måste de bli-en lysande affär. Länge hade de ej van drat på vägen från Paris till S:t Denis, törrät Sariol, den ena vännen, kände sig torr i ha!ser och sade till sin kamrat Turban: Hör du, jac trör att jag tar mig en snåps 4 — Nej, stop; v svarade Turban, det blir ingenting af med der saken. Du kommer ej ihåg, att vi ha lika mye kew del i kaggen.s — vÅhjo, medgaf Sariol. Xoch då vi beräknat hvarje sup till 4 sous, så tillkommer dig 2 sous 4 -— Det är en annar säåk. Gif mig de 2 sous då och tag dig sen en styrkdryek.4. — Sariol gaf honom 2 sous och sväljde med god smak sin sup. När de gått ett litet stycke till; sade Turban till Sariol: Jag tror jag tar mig en tår jag också.s — Gerna för mig, bara du betalar mig 2 sous.s — Naturligtvis, tror du jag villsnylta? — Han tömde sitt glas och gaf kompanjonen samma tvåsousstycke tillbaka, som an hade fått en stund förut. De gingo tysta till nästa tvärväg, men här kunde Sariol icke hålla sig längre. Efter som det är så godt pris, så låt mig få en til, sade han. Vännen samtyckte och fick tvåsousstycket tillbaka. Ett par minuter derefter utbrast denne: När allt kommer omkring, så har du rätt; det vore en evinnerlig skada att inte röra på varan, när man har den för så godt pris.4 Dermed tog han sig åter en snaps och lemnade tvåsous-stycket tillbaka, Det stannäde ej härvid, och för att berätta saken i korthet, så hade det eviga tvåsous-stycket minst ett halft dussin gånger vandrat fram och tillbaka mellan dem med motsvarande antal småsupar, då de kommo fram till sin bestämmelseort. Det är ärrndigt att anmärka, att de i detta ögonblick voro allt annat än hågade att börja handla. Förtjusta öfver den stora finansiella uppfinning de gjort, nemligen att förtjena penningar, genom att sjelfva supa ur sitt bränvin, fortforo de att låta. det olyckliga myntet gå af-och an så hastigt som. en, väfspole, till dess det olycksdigra ögonblicket kom, då kaggen var tom. Förgäfves kramade Turban det tomma kärlet, icke en droppe kom. Nå,4 sade han med en resignenara rv Bad i alla fall en än att vi förtjenat en he penningar. m oss se efter, hura mycket vi ha I kassan!4 — uKass den har ju du; jag eger ej ett öre. van säger du? Och jag har bara 2 sous! Men vi ha ju ae för 6 francs! — Ja visst, ja! — Men då har ju du stulit penningarne, din för: dömdastjufnallet —— Tjuf kan du vara sjelf! — När diskussionen kommit till denna. punkt, tog den. hastigt ;en, vändning, som slutade med pt kompanjonerna, såsom här ofvan nämndes, påträffådes vid hvarandras sida i ett dike. Domstolen gaf de olyckliga handelsmänerena åtta dagars rr å otium att spekulera öfver sundare nationalekonomiska prineiper för den gemensamma affärsverksamheten. s — Livdrig mv För några månader sedan var en engelsk officer i Ostindien ställd för krigsrätt, emevan han förgripit sig mot en stackars hindu. Officeren ville försöka, huru djupt en bösskula af torkad lera skulle kunna intränga i kött och ben. Han tvang derföre en inföding att låta begagna sig till skottafla, gjorde sitt experiment och skat den stackars: mannen till krympling Krigsrätten dömde honom härför till en — skrapa, och när öfverbefälhafvaren fann straffet för lindrigt och förvandlade det till tre månaders fängelse, blef hela-officerskåren utom sig öfver denna stränghet! De ostindiska tidningarna berätta. nu att en ingeniörBjtnant vid namn Jackson bundit en infödd befjent vid ett träd och piskat honom långsamt — stundom hvilamnde sic då han ovimsine de I mA