v ; BTOCEHCAL IN cr 20 Sept. noder Politiska Silje, som under flera må bålland u. up 2! vfseende på våra inre för sor och öfm .ÅET det konungen varit ute på re ligaste mgsiäger och medan de oundgäng hand! oland de de regeringsärendent ter AES oflör ti et fungerande depar ; atyuschkefer, denna stiltje synes nu vars allända och man börjar redan i regerings åtgärder spåra konungens hemkomst och riks dagens spara avnalkande. Det officiella bladet medelade i går, tvenne vigtiga utnämningar temligen til sekrete. rare i bondeståndet samt till landshöfding ; Upsala län efter friherre von Kremer, som sökt och erhållit afsked. Landssekreteraren Sjöbergs utnämning till bondesiåndets sekreterare skall (vifvelsutar mottagas med allmän tillfredsställelse. Hi Sjöberg är känd såsom en både human och skicklig man samt i besittning af den omfattande kännedom i lagar och författnn. gar, hviken erfordras på den post honom lifvit anförtrodd. Ett bevis derpå är at ban var utsedd till medlem af den sedan några år härstädes i verksamhet varande förrattningskomii6a. — Det är väl så länge regeringen på sådant sätt som i förevarande fall begagnar det alltid i sig sjelft odiösa prerogutivet att tillsätta sekreterare i det ifjerde ståndet, medan de öfriga stånden ega rätt att sjelfva åt sig utse den person, som skall hos dem bestrida enahanda vigtiga besfatining. Den nye landshöfdingen i Upsala län har icke tillförene varit anställd i statens tjenst. Då vi för vår del likväl alldeles icke hylla den grundsatsen, att befordran till sådana ibefattningar som landshöfdingeplatser skall ske efter tur och anciennitet inom embetsmannaktassen, och om möjligt ännu mindre ikuspa vilja se dem betraktade såsom reiträttplatser för gamla miltärer, synes Oss ingen invändning ef vyssnämnde anledning vara att göra mot utnämningen. Tager man Åter i betraktande att grefve Hamilton under sin verksamhet såsom ordiörande i Skaraborgs läns hushållssällskap visat nit och intresse för samt utvecklat en fruktbringande verksamhet till befrämjande af landthushållning och allmännyttiga företag, har man anledning att helsa utnämningen med bifall, såsom utgörande en bland de första åtgärder, genom hvilka regeringen visat sig uppmärksamma och i statens tjenst använda ep förmåga, som gjort sig bemärkt genom kommunal verksamhet i mera omfattande mening. Någon intimare kännedom om Upsala läns tillstånd och behof torde väl icke kunna förutsättas hos Jänets nye höiding, aren förhållandet torde vara enahanda med de flesta landshöldiogar vid deras inträde i -embetsutöfningen. Säsom en biomständigihet, men som torde i sin mån göra grefve iHaroilton välkommen i Upsa!s, kan nämnas att han är måg åt häfdatecknaren E. G. Geijer, som städse lefver i kärt niinne hos staden Upsalas invånare. Efter all anledning kommer under den månad, som återstår före riksdagens öppnande, att med ansträngda krafter arbetas på sista handläggningen uf de ärender, som skola framläggas för rikets ständer. Bland dessa ärender motses naturligtvis i främsta rummet med spänd väntan det förslag till nationalrepresenutationens ombildning, hvilket man numera allmänt antager såsom afejord sak att regeringen kommer att för tänderna framlägga. Något närmare om dess blifvande beskaffenhet förljudes dock icke änvu. Deremot har sedan någon tid ett rykte var.t gängse, att en afskrift af det kongl. förstaget skulle af justitieministern inlemnas såsom enskild motion till konstitu-. tionsutskottet. Meningen dermed skulle vara att om i en eller annan punkt någon sådan vigtigare betänklighet mot det kongl. förslaget yppades, att den kunde befaras föranleda att detsamma, som icke får af konstitutionsutskotuet ändras, blefve förkastadt, man då skulle hafva tillfälle att i den såsom enskild motion ingifna dupletten före slå nödiga ansedda ändringar. Vi vilja dock i det längsta betvifla att en sådan plan kan vara på allvar å bane eller komma till verkställighet. Anledningen hvarföre man vändt sig till regeringen med begäran om ett initiativ 1 denna stora fråga har ju varit, att man skulle kunna erhålla ett författningsförslag, för hvars antagande regeritgen komme att verka med hela det inflytande, som lagligen står henne till buds, samt i afseende på hvilket man skulle kunnä, efter afvägande af de fördelar och olägenheter som enhvar kunde från sin ståndpuakt anse vara med dess antagande förbundet, med sig atgöra om man borde lemna sin röst för eller emot detsamma, utan att tillfälle före funnes att börja med ett lappande på dess detaljer, hvartill så stor benägenhet städse förefinnes der en sådan lappning kan ega rum och som så lätt föranleder det fullständiga sönderrifvandet af det förslag, som blir töremål för dylika förbättringsförsök. Hvad skulle nu följden blifva af ett sådant duplett-förslags framläggande? Jo, alla motståndare till reformen — således icke blott de som kunna antagas blitva det under alla omständigheter, utan äfven de som äro det i själ och hjerta, fastän de icke vilja öppet trotsa den allmänna opinionen och ännu mindre trotsa regeringsmakten — skulle finna det allra ypperligaste tillfälle att under det kraftigaste bedyrande af sitt