synes tro hafva bordt göra tillfyllest för att lära Hela verlden i allmänhet, men förmyndare och kolare isynnerhet, att tillverka bättre kol. Då! man ser hvilken affär hr Krook gör af den nämni da uppsatsen, och hvilket går ända derhän, att: lan emot oss om ersättning för kalens istfällighet räknas endast från 1845, då hr; Krooks bok nått dagsljuset, ehuru det med lika fog kunnat utsträckas ända till förmynderskapets : början, ledes man verkligen till den förmodan: att denna anmärkningspunkt, den främsta blandj dem alla och icke den minst framhållna. äfven åsyftat att söka om än blott för någon kort minät från glömskans flod återkalla den nyssnämnda ovärderliga produkten af stipendiaten Krooks snillrika mödor. i Vidare framdrager hr Krook såsom stöd för sin emet oss förda talan att förmyndarne icke ij heller nu velat lyssna till hans förestä illningar. si å brakspatronen Kotl? redan två år före denna rättegångs början var med döden afgången, så är det i sanning besynnerligt att oss och således I ärven honom skall kunna läggas till last de motsängar hr Krook nu lider. SS turligare vore att, då hr Krook, efter sitt eget vitsord, nu synes fått lära hura föga en lefvande förmyndare; ven utrustad med hans utmärkta driftighet, KR derstandom kan uträtta, detta skulle gjort honom blidare i bedömandet af sin hädangångne företrädares verksamhet. Sitt egentliga s. k. bevis för den ifrågavarande anmärk ningen hemtar hr Krook naturligtvis från det iberopade skriftliga intyget af öfverdirektören Åkerman och professor Eggertz, för hvilkas omdöme vi bordt känna aktning. Detta intyg arar beträffande kolåtgången vid masugnarne att, så framt icke masugnsskötseln blifvit jr illa bedrifven, kolåtgången Sjeke kunde as-någon annan orsak än den att kolen sm en vansårdad kolning varit ovanligt sfaga sa.4 De här angifna enda orsakerna till ängen äro således, illa bedrifven masugnsoch 5 Svanvårdad kolnin; Omedelbart derefter förklaras i intyget att otätgängen vid stångjernssmidet är att anse såsom ganska stor te tillskrifvas samma orsaker som ofvanföre angående den stora kolåtgången vid nämnde brak tillhörige masugnar blifsit angifne. Såsom nyss anmärktes voro de nyssnämnda enda ersa kerra illa bedrifven masugnsskötselt och van vårdad kolning.t Enligt intyg get måste ssamma orsaker gälla för kolåtgånge a vid stångjernssmidet och denna således bero äfven på illa bedrifven masngnsskötsel.4 Man kan icke neka dylikt iwyg hedrar lika mycket dem. ilk utgifvit det, som den, hvilken åberopar: det. ömse A har professor Eggertz utan att så vidt vi förmått upptäcka, göra minsta reser vation, tagit intyget på sin ed. Öfverdirektörer Åkerman deremot har muntligen tillagt att hav ej ville förneka att icke masugnsbyggnader: olika beskaffenhet samt särskilda arter af smide i e oväsendtlig mån kunna på kolåtgången inv 4 Gehom deta tillägg är i sjefva ver ket hela verkan af intyget, hvilken just berodde derpå, att de i intyget anrgifna orsaker till sto: kolätgång skulle vara de enda, fullkomligt upphäfd. Än mera de båda vittnen, för hvilkas om döme hr Krook påkallar aktning, befinnas stå i den mest afgjorda strid emot hvarandra i all annat in möjligen den originella ideen, att il bedrifven masugisskötsel orsakar kolåtgång vid stångjernstillverk hvilket tomdöme sålede torde utgöra den egentliga grunden för hr Krook Saktning. Det torde vara öfverflödigt att längre orda om denna punkt, och den derför åberopar de så: kallade bevisning, hvilken. alltigenom är af beska! nhet att ej ena något afseende. (Forts.) Wines ol dne arter Sen Er ———