buligt pris och som blandas 1 drycker al alla slag, utöfvat ett högeligen gynsamt inflytande -på de hygieniska förhållandena. Årligen förbrukas derstädes 340 tons is, hvilken kommer från Nordamerika och isynnerhet Boston samt säjes till ett pris af7;, dollars pr centner. För att ej .genom allt för stor konkurrens göra isioförseln för litet lönande har regeringen gjort rättigheten att försälja is till ett monopol. I ett så äkta tropiskt och hett klimat som Panarhas, möter ishandeln stora svårigheter, hvilka genom det stora afstånd från sstranden,-på: hvilket skeppen äro tvungna att ankra, ännu mera stegras. Sålunda lemnåde för några år sedan ett med is lastadt skepp Boston, medförande 705 tons af denna frakt.Från Boston till Panama gingo på den 6000 Sjömil långa resan 100 tous iförlorade. Skeppet anlände med 605 tons till sin bestämmelseort och ankrade två mil från land. Vid aflastningen i den starka värmen gingo åter 400 itonsförlorade genom smältning, så att blott 205 tons: blefvo ölriga till försäljning, medan en nära 3 gånger så stor qvantitet gick förlorad under transporten. De till Kalifornien gående ångarne gjorde dock förr alla sina uppköp i Panama och betalade ett så tabelaktigt högt pris för isen, att ej -ens tillfälliga förluster. sådana som vi nusomtalat, vägde särdeles tungt i vågskålen. De första isskepp, som sånlände till: Pansma, försålde sin is till 50 Cents pr skålpund. Senare föll priset till 10 cents, enär ;det för Kaliforniaångarne blel, vida billigare att köpa isen i sjeliva San ;Frantisto: Amerikanska spekulanter före togo sig nemligen alt exportera is från 1y ska amerika, och voro i stånd att leverera den i San Franciscos hamn för 1 cent skål pundet. Icke mindre än 64 väldiga postångare med en drägtighet af tillsamman 50:00 tä. ser och ett värde af minst 18—20 millioner dollars, befara dels den attantiska-siden (emellan England, Nordamerika och Aspin wall) och dels Stilla Hafs-sidan (emellan Panama och vesthamnarneaf Amerika) samt underhålla den regelmössiga Törbindelsen emellan Amerikas! ofantliga kuststräckor och en befolkning af minst 11.000.000 menniskor å ena sidan sant de europeiska staterna å den andra. Sammanlagcda värdet af de produkter och varor, hvilka dels införas å Europa och Amerika öfver Panamaniset, dels utföras på samma väg, uppgår til 70—80 millioner dvllärs, och nära nog fam ma summa föres derötver i ädla metaller från Chili, Peru, Bolivia, Kalifornien o. 8. v Perlfisket i Panamabugten har på sista tiden i väsendtlig grad förlorat sin foronv betydenhet. Det står vida tillbaka för Per siska vikens penrlfiskeri, hvilket inbringar omkring 1,, million dollars, medan (ä des, trots perlmusslebankarnas oerhörda utsträckning, årliga inkomsten uppgår till högst 120,000 dollars. Fiskeriet bedrifves i golfen mindre för perlornas egen skull än för musslornas, af hvilka årligen 8—900 tons utskeppas. Utom på de dägar, då de olika postbåtarne medföra rTesande. är trafiken på jernbanan mycket ringa. Men så snart passagerareångbåtar komma från öster eller vester till banans ena eller andra ändpunkt, fyllast sällskapets kassor. Man beräknar att årligen inalles 36 —40,000 resande taga vägen söfver näset och att sällskapets totalinkomister uppgå till 1—14, million dollars. vc Frakten för befordrandet af varor öfver Panamanäset har ej alltid varit.så hög. Den uppgick före upptäckandet at de kaliforniska guldminorna till 14, cent. Sednare steg den till 20-40 cents; men har nu fallit till 7 cents prskålpund. Men detta belopp är ännu för högt för de flesta slags varor. iför hvilka man på vägen omkring. Cap Horn blott betalar i frakt 15—18 dollars pr ton (2400 skålp.) så att hittills blott dyrbara -ärtiklar, såsom. siden. juveler, -musslin ete., töga vägen öfver Panamanäset.: Färden öfver detta näs, midt genom urskogarne, hvilka ännu stråla i sin herrligs primitiva skönhet, är för sinnena den mest berusande man -kom tänka sig. Man serinsgenstädes under seolen en yppigare, imposantare vegetation än den, som Centralämesikas tropiska skogar erbjuder. Och för att ännu mera förhöja det underbara häri, ge-pomflyger mån den praktfullaste urskog i hela dess yppighet och majestät med. ett Jokomotiv på en jernbana. Hvilken underbar kontrast! Klängväxternas vildt hoptrasslade flätor och palmernas gröna kronor hå nästan in i kupgeroa och förtälja den resande om den honom omgifvande tropiska naturens herrligheter. Växtformer af dc mest olika slag och kolossalaste dimensioner pråla i sina brokiga ovanliga drägter. Emellan de olika träden väfva parasiter och lianer sina veka gröna nät. Mången gam mal jätteträdetam är betäckt af tusend: isköna skott. Så stark är här vegetationen, alt vissa delar af banan två gånger om året måste rengörss från de växter, som innästlu sig på densamma; je, blefve jernbanan obeagnad blott under ett års tid, så skulle det pt vara möjligt att vidare upptäcka ett spår af densamma, och allting hafva åter gått till en vildmark. : Färden från Panama till Acpinwall går eid så fort som man skulle kuvna tro cå gankee för lokomotivet. Man behöfver närv fyra timmar för att tillrygga de 471, engelska milen. Det finnes sn ostaligper, olta midt i skogarne, hv blott 15 arbetarekojor stå. Öiverallt re man halt, ehuru nästan ingenstädea passagerare steg af eller p En af d : stationerna är den ungefär nio i nama, i en kittellormig dul belä Paraiso. Här har man på viss i git ut skogen och man har ul l kul!arne rundt omkring. Invånarne i byarnt uu äro negrer, mulatter och mestiz hvilkt hufvudsakligen finna sin utkomst s betare vid banan. Få ÅT läng rA