a. RE TR RT TE remsa Den afrikanske resanden Vogels öde Vi berättade för några dagar sedan i er kort notis att man nu trott sig ha erhållil säkra underrättelser om det sätt, hvarpö den unga naturforskaren dr -E. Vogel om. kommit. Dessa underrättelser innehållas : ett bref från en af deltagarne i den till Wadai utsända expeditionen, Werner Mintzinger, till dr A. Peterman i Gotha, hvilken skyndat att meddela dem i Kölnische Zeitung. Brefvet, som är dateradt El Obeid, hufvudstaden i Kordofan, den 23 sistlidne Juni, är af följande lydelse: Jag skyndar mig att meddela er att det redan här lyckats oss att erhålla säkra underrättelser om dr Vogels öde. För dessa upplysningar hafva vi att tacka en inföding från Schinget vid namn Mohammed, som i sin herres, Bein el Abidins, ärenden sedan någon tid befinner sig här. Så föga värde jag sätter på upplysningar, samlade på indirekt väg, så vigtig synes mig dock utsagon af en man, hvilken kan betraktas nästan såsom ögonvittne till händelsen. Då jag försöker att för er i kronologisk ordning upprepa sjelfva faktä, öfverlemnar jag naturligtvis åt er och hvarje vän af Vogel att göra edra slutsatser. Och så försätta vioss med ens till den aflägsna vestern, till en stad med det fantastiska namnet Timbuktu och i skötet af scheiken el Mochdar el Kundis familj, hvars hufvudmans sonson Ahmed el Bakai genom dr Barth för oss öppnat Nigerfloden och hvars andra sonson Sein el Abidin indirekt skall underrätta oss om Vogels öde. Hvarje vetenskapens vän högaktar scheiken el Mochdars familj och känner dess öden. Fullblodige araber, som uwvtvandrat från Beni Omajas land åt vestern, kommo de på sednare tider slutligen under vexlande öden öfver Schinget till Timbuktu såsom medlare och fredsstiftare mellan stridande stammar. Islam, som i sina urkunder visar sig för oss nästan såsom en prosaisk naturreligion, tilldelas af den på cet öfvernaturliga troende menniskan sina helgon och sina under. Scheikerna stå gudomen närmare och ingen vågar att utsätta sig för deras vrede; regn och storm beherrska de; bråddöd, krig och sjukdom straffa dem, som missakta dem. I vestern hade Kundis familj alltid varit synnerligt vördad och aktad; måhända är den genom sin ättling BSein el Abidin bestämd att utsträcka sitt inflytande äfven till Ost-Sudan. Scheiken el Bakai och Scheiken BSein el Abidin äro söner till tvenne bröder och sonsöner till scheiken el Mochdar. Ar 1266 efter Hedschra uppbröt scheiken Sein el Abidin från Timbuktu till Mekka och tagande vägen öfver Fas till Kairo firade han der Hadjfesten år 1267. Han tog återvägen öfver Dongola och kom efter längre eller kortare tids vistelse der måhända mot slutet af år 1269 öfver Begermi till Bornu. I Begermi träffade han vår sagesman Mohammed, bördig från BSchinget och redan förut bekant med scheiken. Under det scheiken drog vesterut fullföljde Mohammed sin pilgrimsfärd, dröjde på återvägen längre tid 1 Borgu (Wadai), der han deltog i en slafjagt, och i Begermi, der han under 1egntiden 1855 åter sammanträffade med scheiken. Scheiken el Abidin kom år 1269 (1852—53 efter vår tideräkning) till Kuka. Scheiken Omar regerade der ännu med sin bekanta vizir och uppdrog åt scheiken en beskickning till Sokoto med uppgift alt återställa freden mellan dessa båda stater. Man vet att i November 1853 scheiken-Omars broder Abderrahman bemäktigade sig regeringen och först sommaren 1854 åter blef afsatt. Scheiken el Abidin rönte vid sin återkomst från Sokoto ett kallt mottagande af Abderrahman, hvilken betraktade lonom såsom en vän tilt scheiken Omar. Hans återkomst till Kuka måste ungefärligen sammanträffa med Vogels ankomst dit (den 13 Januari 1854); han uppehöll sig der till medlet af 1855. På hösten 1854 återkom dr Barth lyckligen från sin stora resa till Timbuktu. an var åtföljd af två lärjungar af scheiken el Bakai och medförde vidlyftiga bref från honom till scheiken Sein el Abidin, i hvilka Barths öden i Timbuktu omtalades i alla TREAN RNE RT NET SSE TE RAIS TÄT GD