kel, hvari tidningen erinrar om hura romersk kariana stådso visat sig ebevägen till förson lighet och nitalar den önskan, alt do vigtig intressen, som äre förbundna mod ordningen Europa, ej längro måtte motarbetas af on för blindad balsstarrigkot, BLANDADE ÄMNEN En historia om Garibeldl För omkrin; 30 år sedan, när S:t Simonisterne, förlöjligad och förföljda i Paris, Cigrom de i flockar, be fann sig äfven Felicien David, kompositör a tonmålningen Öknen, af operan Lalla Rookh som nu gifves med sådan framgång på Oper Comique m. m., plöjande Medelhafvets blå vågo ombord på Clorinde, ett vanligt litet kofferdi fartyg med destination till Konstantinopel. Blan: fartygets passagerare voro några unga män, fat tiga och föraktade, liksom David sjelf, men hvilke sedan förstått liksom han att arbeta sig EPP pi tinnarne af lyckans och ryktetstempel. En ljun afton, under det fartyget närmade sig Afrika kust gick Felicien David fram och åter på däc ket inbegripen i en liflig konversation med styr mannen på Clorinde, en athletisk ung mar med ett intelligent, något stolt utseende, hvilker närmade sig de franske svärmarne och omtalad: för dem att han var en italiensk patriot, någon ting å la Carbonaro, men för ögonblicket pa: la force des choses drifven något ur kursen fö sitt politiska mål. Men hvad är det der? ro pade hastigt kompositören, i det han med det samma Se med handen för sin skarpsyn tare följeslagare ett mörkt föremål, som flöt på vattnet på betydligt afstånd från fartyget. De är en sköldpadda och den af största slaget. En gelsmännen säga att man kan Koka en superl soppa på dem. De äro mycket sällsynta i dess: farvatten. Hvad kan den der göra på så lång afstånd från kusten? Nej, se på bara hur der lyfter sig upp ur vattnet för att andas! — Vv fingo ingen sköldpaldsoppa i Mnilmontant, sade Fåelicien David med en suck (han tänkte på der magra kosten i S:t Simoris-klubben) det skull: derför vara roligt veta hur sådan smakar. Hu fångar man ett sådant der djur? I sjön har punerar man den liksom hvalar; men bästa oc! enklaste sättet att fånga dem är att lura ut dem när de komma i stor mängd till kusten för at lägga sina ägg och då taga dem med starka nät Det finnes ett tredje sätt också, men det begag nas sällan, ty det är förenadt med fara, — SNå väl, hvari består då detta tredje sätt? Denn: lefvande soppa, denna flytände delikatess kar väl aldrig vara farlig heller?4 — 4Jo, jag tacka jag, lika gerna kan ni lägga ert ben eller er arm mellan två Sheffields-rakknifvar som i en sköld addas käftar. — Åh, hvad säger ni! Mer går det då till attfånga dem enligtdet tredje sättet? — Jag skall visa er det, återtog lugn styrmannen på Clorinde och vid dessa örd hop pade han i hafvet klädd som han var. Efte några minuter syntes han, sprutande vatten så som en vattenkönst, och något blodig, men hål. lande sitt byte i sina händer. Ni skall ha e sköldpaddsoppa, sade han till Felicien David. Jag beundrar ert mod och er räskhet, svarade den sednare. SÅK, sade styrmannen på Clorinde skakande vattnet af sig — lite förr elle lite sednare, hvad gör det! Han gick nu in :; sin hytt för att ömsa kläder. Viha glömt nämna. att namnet på rr på SClorinde va Giuseppe Garibaldi. (P. T.) — Jernuvägsolycka, Tidningar från Madric berätta om en förfärlig olycka, som den 18 Augusti timade på den centrala jernvägen. Ettstor: skydrag hade i granskapet af Villarobledo för stört jernvägsskenorna tillika med underlaget pi en väglängd af ett par hundra måtres. Skenorna hade icke allenast blifvit upprifna och kastade långt bort, utan fördjupningar på 2 å 3 metre: hade uppkommit genom det starka vattenflödet. Banvaktarne hade ej hunnit undersöka banar och underrätta om förstöringen. I mörka natter ankom täget från Alicante. Plötsligt störtar lokomotivet och vagnarne ned i fördjupningarne Ett fasansfullt skrik från 500 menniskors bröst ljtider i mörkret. Många tillsatte lifvet. De döas antal kan dock ännu ej uppgifvas, men 54 mer eller mindre svårt sårade ha blifvit förde till hospitalet i Villarobledo. — En ångorgol. I kristailpalatset i London exponerades sistlidet år ett musikaliskt instrument, som väckte mycket uppseende: Instrumentet, som är uppfunnet af en amerikanare vic namn Arthur Denny, kallas Kalliope och kar lämpligast benämnas en ångorgel. Det bestå af ett gallerverk af jern, på hvilket två cylin drar ligga. Dessutom står på detsamma en rad af messimgsrör, hvilka motsvara en orgels öppna pipor. Från en panna under golfvet går ångan upp i ceylindrarne och från dessa in i piporna. som frambringa tonerna. Dessa åstadkomma: medelst klaffar, som öppnas af häfstänger, hvilka stå i förbindelse med trådar. Det spelas på in strumentet genom ett tryck af fem skålpund på qvadrattummen. Det högsta trycket vid en kyrkorgel är fem uns eller tio lod. Det märkvärdifn i uppfinningen är att dylika instrumente: unna konstrueras så, att ångkraften kan stige till 125 skålpund på qvadrattammen, hvarige nom man kan frambringa en tonstyrka som ä 30 gånger så stark som Kalliopens. Den ljud volym, som skulle åstadkommas genonv ett dy likt tryck, blefve så stor, att man skulle kunna höra instrumentet på ett afstånd aftolfengelsks mil. .Tonens omfång är nästan obegränsad; man kan frambringa en speldosas milda klang, och man kan äfven utföra en sådan musik, att en hel stad har nog deraf. Den mängd ånga instrumentet utsläpper under spelningen gör likväl, att det ej rätt väl egnar sig ör tillslutna rum, men om man i stället för ånga skulle an vända komprimerad luft, vore icke allenast denna pch oNgen undanröjd, utan man skulle då äfven erhålla samma verkan och till på köpet bättre musik. Kalliopen skall kunna nyttjas på många sätt. Man tror t. ex., att det Skulle duga till att på det hastigaste sätt meddela en hel armå generalens befallningar; att det kunde begagnat 1 stället för ringklockor i städerna — och dertill begagnas det också redan i S:t Louis och Neworleans. Ett fyrtorn vu kusten af Nya Skotland är försedt med en af dessa ångorglar, för att kunna gifva signaler vid mycket dimmigt väder. Paschan af Egypten har låtit anbringa en dylik såsom musikinstrument på ett af sina privata ångfartyg, och i Nordamerika begagnas det ofta härtill. Om också harmonierna medelst ångan: användande ej alltid äro fullkomliga, så faller dock en på instrumentet spelad melodi mycket behagligt i örat och låter vackert, och i alla händelser förtjenar instrumentet allmänhetens uppmärksamhet. — En jätteockampignon, Såsom en märkvärdighet berättar Journal V Aisne, att man har funnit en champignon, hvars hatt hade ett omfång