STOCEHOLM den 1 Sept. Telegrafen har i dag bragt den sorgliga underrättelsen, att Garibaldi i närheten af Reggio på Laliens fastland blifvit sårad och tillfångatagen af italienska trupper. Förmodligen har den store italienske hjelten velat undvika all strid mot konungariket Italiens trupper, för att icke tända inbördes kriget, men oförmodadt stött på någon stark afdelniog af kungliga trupper. hvilkas anförare, öfverste Pallavicini, befallt gifva eld, hvarvid Garibaldi blifvit svårt sårad och den honom följande truppen under sådana omständigheter icke ansett det mödan lönt att kämpa mot öfvermakten, utan gifvit sig fången. Budskapet härom skall framkalla sorg och nedslagenhet öfver hela Italien, måhända icke minst hos Vietor Emanuel, som sannolikt räknat på det Garibaldiska initiativet, för att komma ur det förlamande politiska nät, hvaruti Napoleon inspunnit honom och hans regering. . De som deremot i främsta rummet skola jubilera öfver denna nyhet är den kalle och blodlöse despoten i Tuillerierna, hvilken Garibaldi nyligen tecknade i ordalåg, som vunnit genklang öfver hela Europa, och samme despots italienska redskap, Ratazzi, som nu torde hoppas att få sitta qvar vid styret och att få alltmera genomföra och stadga vasallskapet under Frankrike. Det vore dock icke omöjligt, att han häruatinnan missräknat sig och att den olycka som drabbat Garibaldi blir en anmaning för hela Italien att störta den nuvarande ofosterländska ministeren. Skulle man våga kröka ett hår på den fångne Hjeltens hufvud, är det temligen visst att hela Italien inom kort skulle stå i jusan Tåga. Måhända skall Garibaldis företag, ehuru det nu synes ha strandat, dock på det ena eller andra sättet bidraga till att påskynda en i längden oundviklig katastrof — vare sig att denna utbryter i Rom eller i Erankrike. 7 DR nr rn ran ar a