träder och fortfar för att bringa allt till mognad torde den särdeles frodväxta vårsådden likväl väsentligen kunna upphjelpa utsigterna för de oundgängligaste lefraisbehofven under stundan: de oblida årstid, ehuru äfven den omständigheten, att de flesta kärroch svedjeländer ännu icke kunnat brännas och till höstsådd beredas, ingifver grundade bekymmer för det kommande årets skörd, hvilken i all händelse måste blifva betydligt mindre än under vanliga år. Etter en detaljerad framställning af års växtens beskaffenhet i slutet af Juli månar illägger guvernörsembetet i slutet af sin den 15 dennes afgifna berättelse: Dessa voro utsigternha i slutet af Juli månad, men derefter har frost inträffat nätterna emot den 2, 4 och 6 innevarande Augusti, hvarigenom i lågländta trakter och på kärråkrar sädesväxterna till större delen blifvit förstörda, medan långs hela kusten samt å mindre frostömma trak ter och åkrar äfveti i landet verkan deraf varit mindre och på sina ställen icke ens visat sig å potatisbladen; och synas de härjningar af fro sten, som redan inträffat, minska skörden be tydligt, hvartill ännu kommer att luften hela sommaren varit ovanligt kall och numera är al så låg temperatur, att tillräcklig värme för de ännu bibehållna, i förhållande till tiden litet hunna växternas befordrande till mognad föga kan påräknas, till följd hvaraf och då vid dessz nedtryckta temperaturförhållanden nattfroste: måste befaras innan sädesväxterna mogna, ut sigterna till skörd för närvarande äro synnerligen dåliga oah osäkra. Från Jakobsstad skrifver en korrespondent den 22 dennves: Den regniga och kyliga väderlek, som varit rådande innevarande sommar, har hos landtmannen väckt farhågor för den blifvande skörden. Sista förhoppningen om en någotsånär medelmåttig årsväxt sveks dock nu, då, natten emellan den 18 och 19 dennes, kölden skadade nä stan totalt alla växter häromkriag och, efter berättelse, äfven högre upp mot norden. Nämnda natt var så kall, att mot morgonen befanns is vid stränderna och marken var betäckt med rimfrost, med flera vinterlika tecken. Öfverallt klagas att Srågen bortfrusitt, att kornet frusit. att potatisstjelken alldeles svartnat af köld m. m. Allt ger tillkänna ett hårdt — ett hungersår för åtminstone oss nordbor. Dessa dagar har, med anledning cf den skada nämnde frost natt förorsakat växterna, folket begynt nedslå sina åkertegar, för att tillgodonjuta åtminstone den halfmogna och halffrusna spanmålen innan röta hinner ytterligare öka skadan. När härtill kommer att all gammal spanmål är slut, så att den ej för något pris kan erhållas till frö för ett kommande års skörd och enär kronoförråderna. åtminstone i Pedersöre sockens kronomagasin, skola vara så medtagna, att från det hållet ringa förhoppning finnes för erhå!lande af utsäde, så är stor anledning frukta för kommande årets gröda, alldenstund den nya rågen skall vars oduglig till utsäde. Från några håll berättas att folket ofvannämnde natt lyckats från köld bevara råg och korn sålunda, att ett rep, som en eller flera i hvardera ändan af repet hållit. lragits tvärsöfver åkern och att man på sådant sätt hållit axen i jemn rörelse, hvilket skall haft inskligt resultat. Från södra hälften af landet låta under ttelserna deremot ganska gynnsamt. I Nylands, Tawastebus och Äbo län har, enigt hvad Åbo Underrättelser på enskild väg örnummit, rågskörden i allmänhet utfallit ifver medelmåttan. Uppgifterna äro dock säkra och ofta motsägande, tillä ger tidlingen.