INTET. NAMN?) WILKIE COLLINS. E Men sedan detta hinder lyckligt blifvit öf vervunnet, uppstod nu ett nytt — hur skulle hon kunna hafva sin slöja nedfälld då hon ta!ade vid andra menniskor, utan att ega något förnoftigt skäl derför? Ett ögonblicks eftertanke och en tillfällia bliek på hennes lilla porslinspal ett för allehanda färger ingaf hennes snabba uppfattning en lämplig ursäkt för att bära slöja. Hon vanställde sig genom att anbringa en röd kant på inre sidan äf ögomlocken, och ingen annan än en läkare — oth äfven han skulle hafva varit bland de skickligare — kunde hafva sett att henne3 ögoninflammation var konstlad: Hon sprang upp och betraktade med en triumferande min sin fula förvandling i spegeln. Hvem kunde pu finna det underligt om hon hade sitt flör nedfäldt och om hon bad mrs Lecounts tillåta att -hon satte sig med rygen vänd åt dagsljuset? Hennes sista företag blef att taga på sig d-n allvarsatnma grå sommarkappan, som han hade fört med sig från Birmingham och hvilken: hade blifvit vadderad af. kapten Wragges erfarna händer, för att dölja, hennes egna axlars och ryggs ungdomliga skönhet och behag. Då hennes klädsel således nu var falländad, öfvade bön sig i det sätt alt gå, som hon hade fått lära sig såsom lämpligast för denna karaktersroll — hon borde hulta helt litet — och sedan hon hade ) Se A. B. n:r 154, 155, 157—159, 161—164, BI166—175, 1177, 179, 181—184, 186, 188, 189 och 191—194.)