lini, båda ifriga anhängare af generalen och medlemmar af parlamentet, skulle få en beskickning till sin gamle chef. I dag deremot ba vi underrättelse från Palermo om en konflikt mellan en trupp garibaldianer och en afdelving soldater och karabinierer. En af de garibaldiska kårerna var samlad vid Castel Termini, en plats belägen ungefär en tredjedel af vägen långs kusten mellan Palermo och Messina. Den hade slagit läger på militäriskt vis, och en styrka af soldater och kerabinierer observerade dess ställning och rörelser. Den 5 ankom order till garibaldianerna att marschera öster ut. och öfverste Bentivenga, som för befälet öfver dem, tågade af med hufvudstyrkan, lemnande en piket af 40 eller 50 man qvar såsom eftertrupp. När dessa likaledes skulle tåga bort, kommo två soldater af de reguliera trupperna dit och förenade sig med garibaldianerna. En afdelning soldater och ett dussin karabinierer skickades efter dem för att föra dem tillbaka. Då deras begäran om de båda fångarnes utlemnande afslogs, hotade de att taga dem med våld, hvarvid en af de garibaldiska officerarve drog fram sin revolver och varnade dem för ett sådant våldsamt tilltag. Det uppgifves att karabiniererna då skola ba skjutit: i hvad fall som helst egde en kollision rum, i hvilken sex karabinierer cch soldater samt två garibaldianer dödades, hverförutan åtskilliga sårades å ömse sidor. Slutligen kastade sig major Cairoli, en af de gamla garibaldianerna, mellan de stridande och lyckades återställa freden. Men under tiden hade de båda flyktingarne, som varit orsak till striden, funnit utväg att skynda vidare och förena sig med hufvud styrkan. : När underrättelsen om denna affär spreds! i Palermo, begaf sig en deputation till general Cugia, för att begära förklaringar al honom, och han uppgaf att konflikten uppstått utan order, och att han ville göra allt hvad ban kunde för att undvika ett medborgerligt krig, men att han måste hålla lagarne i vördnad. Den garibaldiska kolonnen från Termini tyckes ej vara den enda i rörelsen. Detpåstås att två andra finnas, af hvilka den ena rycker fram på stora landsvägen tvärs öfver ön, och den andra öfver Girgenti och utmed södra kusten. Garibaldi tågar före den centrala kolonnen och var den 7 i Vallelunga, som ligger 20 (engelska) mil från Caltanisetta i sjelfva medelpunkten af ön. Ötverallt lemnar landets unga män sina yrken och följa honom, så att man väntar sig. att han skall ha 10,000 man, då han kommer till Catania. De, som ryckte ut från. lägren bland bergen, äro beväpnade. Det är utom allt tvifvel att regeringen vidtagit förberedelser för alla inträffande fall. Flera franska ångfartyg ha blifvit förhyrda för att föra trupper till ön, och knappt någon enda dag förflyter utan att trupper eller krigsfartyg ankomma. I går tågade två bataljoner härigenom på väg till Catania; i dag kommo ett helt regemente och en frecatt hit. Allt detta ser allvarsamt ut, men; jag tror ännu att regeringen skall göra allt för att undvika en ronflikt. Regeringen, som vunnit ny styrka genom parlamentets bifall till konungens proklamation, är utav tvifvel fullt berättigad att hindra hvarje person, han må vara huru stor eller ha huru stora förtjenster som helst, från att tillskansa sig ett mitiativ, som tillkommer regeringen ensam, men blott och bart en repressiv politik, äfven om den har framgång, skall ej afvända faran. Om Garibaldi öfvertagit ledningen i den romerska frågan, så är det d-rföre, att regeringen under de sednaste 15 månaderna jfvergifvit denna ledning och stannat längt efter folkets åsigter och önskningar. Tjugu millioner italienare äro uppledsna på att följa en potentats vink, huru mäktig denne poentat än må vara; de vilja ej längre låta eka med sig. Må regeringen öfvertyga sig värom och intaga en Italien mera värdig tällfiing. Den italienska frågan måste gå ramåt mot sin rättmätiga lösning; om reseringen är för rädd att gå i spetsen, måte den bereda sig på att ledningen tages ur ränderna på henne.