TU svar iran den gode Guden, Vid en a de små gator, som omgifya Saint Honore-torget Paris, bodde en fattig, arbetarefamilj högt upp på vinden.i ett sex yåningars hus. Hustrun va sängliggande och mannen, som hade störtat ne: från. en. byggnadsställning, hade blifyit. hemför illa skadad och måste äfven intaga sängen, Be röfvad sin försörjare råkade familjen snart i nöd Ett af barnen, en liten flicka, som såg huru be kymmer och sorg nedtyngde modren, sökte trö sta henne det bästa hon kunde. Vår lärarinn: i skolan, sade hon, fbrukar säga till oss, at tär vi äro bedröfvade, skola vi vända oss til den gode Guden. Mamma, du lät mig i sön dags skrifva ett bref till min gudmor. Jag ha ännu litet papper qvar. Jag vill begagna de attskrifva på till den gode Guden; han skal! nog hjelpa oss.4 Den sjuka modren smålog äl den Nilla sexåriga dotterns tal. Men ett ögonblick derefter föll modren i en febershimmer, och medan hon sof, skref den lilla flickan sitt bref och sprang dermed till kyrkan Saint Roch, för att nedsläppa det i fattigbössan, hvilken hon ansåg vara den breflåda, hvari brefven till den gode Guden nedläggas: I samma ögonblick hon närmar sig bössän, kommer en förnäm dam ut ur kyrkan. När hörn får se den lilla flickans ängsliga min, fruktär hon att denna har någonting ondt i sinnet och frågar henne hvad hon tänker på: Flickan berättar då, huru sorgligt och bekymmersåmt det var hemma och att hon derföre skrifvit till den Cu Guden och beklagat sin nöd. Gif mig breffet, sade fruntimret; jag skall fråmlemna det; men der står ja ej: hvar du bör) tillade hon, efter att ha genomögnat brefvet. Lärarinnan i skolan har sagt oss, att Gud vet allt, och derför trodde jag att jag icke behöfde tala om hvar vi bo. Det är sannt hvad din lärarinna säger, sade fräntimret, men jag vet icke så mycket som han, säg mig derföre hvar dina föräldrar bo. Den HNlla flickan upplyste henne derom. Tidigt morgonen derpå någon på arbetarefamil. jens dörr, och när den öppnades, stöd der utanför ev nd med. kläder och linne åt de små samnit lifsmedel åt familjen ech. dessutom ett bre? med påskrift: Svar från den gode Guden, i hvilket en 50-francssedel var innesluten. — Hjeltemod. En SjUonarig yngling, mr Fournier, som för tre år sedan gick ombord å ett franskt örlogsfartyg såsom skeppsgosse, har för tapperhet och rådighet blifvit utnämnd til: officer. Efter flera under tiden gjorda: långresör befann han sig vid Vera Cruz just då fran: ska trupperna der landstego, hvartill erfordra des biträde af marineny då äfven den unge Four nier blef detacherad samt utmärkte sig vid flera tillfällen, hvarföre han lofordades af sins förmän. Ett vigtigare uppdrag blef honom nu an förtrodt. I spetsen för ett tdetacherbent af tre tio man och lika många packåsnor skulle han i en by hemta lifsmedel. Just då han när: hunnit till målet, faller han i ett starkt mexikanskt bakhåll; men den lille Fournier, sor han bräkade kallas, låter sig ej förfära utav går åtföljd af blott en man djerft emot der mexikanske höfdingen, och befaller honom med myndig ton att utlemna de lifsmedel, som han skulle föra till hufvudqvarteret, förkunnande at: 4 han är förtrupp till em ansenligare styrka Hans hållning imponerar mexicanarne och I den lille Fournier återvänder till lägret med å en dubbel transport. Den unge skeppsgossen: I namn börjar blifva kändt; vid anfallet på Gua1 deloupe kämpar han i marininfanteriets leder och bidrager till att rädda dess fana. Då fanföraren faller sårad ned i en graf, hoppar Fournier efter för att hemta fanan. Han blir så 1 rad i bröstet och faller äfven i sin ordning ned I i grafven under ymnigt blodflöde; likväl ha han ännu kraft nog att med ett skott ur rek volvern nedlägga sin motståndare, innan denne F hunnit gifva honom andra hugget. Både Fournier. och fanan föras till generalqvarteret. der Ål han af general Lorencez utnämndes till officer. — Hötel de la Paiz, Det bolag; som låtit nnplör detta ståtliga hotell i Paris, det största i Europa, har invigt dess öppnande med en stor bankett. 400 personer voro bjudna. Sex ofantliga bord i hotellets praktfulla matsal voro dukade för gästerna, och ännu var det godt ut mme för flera. I en sidosal, som är ämnad till läsrum, befunno sig två regimentens musik kårer, hvilka under måltiden utförde musiknummer. Den storartade prpenadens uppförande och dess smakfulla och dyrbara Od möb lering ha slukat en summa af TE :0,000,000 francs; och på den korta tiden af 14 månader har alltsammans blifvit fullbordadt. Ett stort antal af hotellets större lägenheter äro redan bebodda. — Hvad saluterna kosta. Ordspråket säger. att det ej kostar någonting att vara höflig; men detta ordapråk håller icke streck i fråga om militära höflighetbetygelser, ty de äro tvärtom mycket kostsamma, En räknemästare har på sina 0 ra med att räkna ut huru a et den dviliserade verlden betalar ut för uter, kungliga och militära artigheter, etikettssignaler, formaliteter vid in. och. utlöpandet ur hamnar samt vid Eng förbi fästningar m. m. Det resultat, hvartill han kommit, är ytterst nedslående för alla sparsamma själar. Hvarje dygn ufskjutas icke mindre än 150,000 kanonskott enlastäför att visa, att den fläck af jorden, der de låna, bebos af hyfsade militärer, som veta hvad le äro sig sjelfva och sitt land skyldiga. Om warje skott beräknas blott till några riksdalers värde, går således en vacker summa penningar pp i rök under årets lopp, och salut med. det yaste slaget kanoner blir till på köpet ojem örligt mycket dyrare. pr Pr RE — En svart farste på besök i Parepa. Pre-å identen i den fria negerrepubliken Liberia på usten af Nigritien, har nyligen besökt Hamburg. lans namn är mr Robert Benson. Det är en;:s ögrest man med den renaste etiopiska färg och I; vp. Hans sätt är disagueradt och belefvadt; -3 än talar flytande engelska och är åtföljd af en )or ekreterare samt flera tjenare, alla svarta. Han o-e änner så väl till gg att han kan yttra sigå F red full säkerhet om de flesta saker; synmner-) gast intresserar han sig för metoden vid barnai ppfostran i Tyskland och England. , Han före: 5 rager det förra landets metod, och innan han reste från Hambwg till Berlin satte han sin ldsta son i ef pension i Altona. I Berlin äm-å ar han: knyta handelsförbindelser mellan Preusp, n och sitt land. 23 — Kolosgält fat; I hr Scheuers fatfabrik il öbeln, i hvilken omkring 100 tunnbindarege-!8 Her äro. sysselsatta, är för närvarande ettmon24 mtöst fat under arbete, som måste göra ett) tligt intryck på vårt sekels omättliga ölkongo mjenter, när de erfara, att detta fat, som i dia;vi eter håller 18 och i höjd 8 alnar, rymmer icke ast indre än omkring 159.600 kannor eller mer än 6.000 buteljer; att vidare fyra äkta öldrickare den gligen behöfva dricka 10 buteljer för att pål år tömma fatet och att ensamt jernbanden och fatet väga mer än 110 centner. . Då nylin hr Scheucr gaf en fest åt dem af sina arbe305 re, som äro sysselsatta med detta fat, kunde 201) r på en gång beqvämt dansa deri; de stegol;a, d i det på en stege. Cali z CEC Ner Rättelser: gårdagsbladet, 3:dje sidan, 4:de spalten, 66:te AN len hedifrån står: handlingar, som blifvit -beF