Om arbetet med formulårerna för de förvaltande verkens räkenskaper. Till redaktionen af Aftonbladet. Uti en den 19 Juli i Aftonbladet införå artikel, innehållinde anmärkningar, riktade emot k. statskontoret och den person hvilken erhållit K. M:s nådiga uppdrag att upp: rätta formulärer för de förvaltande verken: räkenskaper, framkommer artikelförfattaren. en f. d. stalsrevisor, med den oväntade be: skyllningen att ifrågavarande formulärarbete ieke skall hafva särdeles fortskridit. Om f. d. siatsrevisorn med den uppmärk samhet, som honom i sådan egenskap ålegat, följt med göromålens gång vid stats: revisionerna, så skulle han ej hafva kommit fram med de, lindrigast sagdt, obefogade anmärkningar och förnärmande tillvitelser möt k. statskontoret och mig, hvilka han nu icke tvekat att offentliggöra. Ty han hade då funnit, hvilket de sednaste revisionsberättelserna äfven lemna fullständig upplysning om, att jag, som ifrån och med 1852 års ingång haft högstberörde nådiga uppdrag mig anförtrodt, år 1860 till k. statskontoret sflemnat förslag till formulärer för länens landsböcker, landtränteri-specialräkningen samt redogörelserna för kronomagasiner och metallvågar m. fl. räkenskaer. äfvensom förlidet år ett dylikt för k. ki skollegii hufvudbok, hvaruti ingå salpeterkomit6ns m. fl. redogörelser samt redovisningen för fjerde hufvudtitelns, militieboställsoch Wadstena krigsmanshuskassor nas m. fl. medel och fonder. För att lugna f. d. statsrevisorn, vill jag lemna den upplysning, att jag under loppet af instundande September eller Oktober månader kommer att till k. statskontoret aflemna under arbete varande förslag till formulärer för k. förvaltningens af sjöärendena samt flottans stationer i Carlskrona och Stockholm hufvudböcker. Hvad slutligen f. d. statsrevisorns påstående beträffar, att jag möjligen icke torde vara vuxen det mig gifma nådiga uppdraget, så är detta en omständighet, som först efter verkställd granskning af de utaf mig aflem nade formulärförslagen kan bedömas. Skulle förhållandet då befinnas vara sådant som f. d. statsrevisorn förmenar, torde det åtminstone i någon mån kunna lända mig till ur: säkt, att jag aldrig sökt-detta svåra och högst mödosamma uppdreg, utan blifvit öfvertalad att emottaga detsamma. J. Th. Spongberg. Kamrerare i riksbokslutskontoret.