minnen ha vi redan firat så, som vi kun! fira dem, och svikna förhoppningar i afs ende å den nya kunde ej osnnat än aflägsr tanken från alla festliga tillställningar v detta tilltälle. Andra deremot önskade a flyttningen skulle genom en eller annan höj tidlighet utmärkas. Man föreslog att fi den med en offentlig gudstjenst. Dervid ai märktes, från den motsatta sidan, att cn si dan gudstjenst icke får anställas utan sä skildt förordnende. Anmärkningen är, sträng taget, i sjelfva verket grundad. Dock sy nes den af de flesta lifligt hysta önskan, a med en religiös högtidlighet begå den sis altonen af den långa, framlidna dagen fö vårt försvinnande samhälle, vara så billig att, om man äfven utan särskildt förord nande då samlades till begående af en al drig så högtidlig gudstjenst, denna sammar komst dock näppeligen kunde blifva föremå för något åtal. Det stora flertalets önska torde vara att den ifrågavarande gudstjenste må ega rum i gamla stadens kyrka den 3 Juli på eftermiddagen. Deremot synes hvar ken en bal, såsom några föreslagit, eller e: festlig middag, såsom andra önskat, vid dett: tillfälle böra komma ifråga. Icke heller gö res behof af någon annan allmän tillställ ning med anledning af flyttningen. : Bäst ä utan tvifvel att hvar och en tillbringar åter stoden af aftonen tillsamman med sina när maste vänner. Då den förlidit, må man ge mensamt bryta upp och tåga af till de ny: hemmen. Det kan vara godt att inträde der sker — med förenade krafter. Programmet torde således i korthet blifv: ungefär följande. Den 31 Juli klockan 6—t eftermiddagen gudstjenst i gamla stadens kyrka. Klockan half 10: Fruntimrens och barnens öfverfart til nya staden. Klockar 12 på slaget: Allmänneligt aftåg från gamle staden. Klockan omkring 1 den 1 Augusti in.åget i den nya; stor mottagning der, vic doftande kaffebord. DANMARK. I följd af inbjudning från Slesvig och för att öfvervara aftäckandet i Flensborg af mo. numentet öfver de vid Fredericia fallna danskar har en del af studentsångföreningen i Köpenhamn företagit en utflykt till Slesvig. De afreste till Kiel och mötte der inga andra fientliga demonstrationer — som de nästan hade väntat — än att tre skolgossar hade ställt sig tillsammans på bangården, den ena med röd, den andra med hvit och den tredje med blå mössa. På jernvägsresan genom Neumiänster till Rendsburg märktes hvarken sympati eller antipati, annat än hos en mycket holsteinskt sinnad stationsinspektor. Vid ankomsten till första bangården i Slesvig mottogos studenterna af två nästan fulltaliga bataljoner med kraftiga hurrarop, hvilka studenterna besvarade med sången 4Der er et yndigt Land. Vänskapliga tal vexlades och skålar tömdes för Slesvig och för Danmark. På aftonen fördes studenterna i båtar ut på Slien och undfägnades med en kollation 1 det gröna. Följande morgon fördes de på 29 vagnar, hbvarmed bönderna från fem kringliggande socknar hade erbjudit sig att sjelfva skjutsa, bort till de nya skansarne och det gamla Dannevirke. Vid Thyraborg var en frukost anordnad och allmoge. från orten samlad. Efter frukosten höllos lifliga tal. Kanslirådet Knudsen föreslog skålen för konung Fredrik som hade gifvit sitt folk fri heten och fått dess kärlek. Öfverläkaren Hviding talade för studenterna, och senator Petsche önskade dem allesamman att blifva Oersteder och Oehlenscblägare. Chefen för dragonerna föreslog en skål för enighet och fast sammanhållning i norden, skogsfogden Hansen för enighet inom Slesvigs befolkning, dr Rördam för Sverge och Norge, flere andra skålar att förtiga. Under färden hade bönderna varit litet tysta, emedan de och studenterna hade svårt att förstå hvarandra, men under festen och dansen bletvo de riktigt glada. De visste mycket väl att Eidern är Danmarks gräns och de sjelfva tysktalande danskar; det enda de icke voro nöjda med var att de ej åtnjöto samma frioch rättigheter som defas ståndsbröder i sjelfva konungariket. En gängse fråga var den, hvarföre konungen ej låter dem blifva delaktiga af danska grundlagen. Detsvarades dem naturligtvis att danskarne innerligt önska att Slesvig måtte få densamma. Under utresan hade på ett ställe 200 tysktalande slesvigska arbetare stått uppställda och hurrat vid en äreport, fom de af egen drift och med egna händer hade uppfört, och hvarå lästes på tyska: ?Välkomna, skandinaviska bröder !? ER På aftonen var dans och gladt samlif i Gottorps park. Följande dagen voro studenterna bjudna af bönderna i Hyttens hä rad till en folkfest på Aschberg. ITA 4 Garibaldi hade ej lemnat Palermo, och ryktena om en tillämnad expedition syntes vara ogrundade. Icke desto mindre tycktes regeringen taga saken ganska allvarsamt. ti Rom var man, med en bestämdhet som är betecknande för den obeskrifliga spänningen hos befolkningen, öfvertygad om att Garibaldi skulle landstiga i Correto, emedan han der hade bergstrakten i närheten och till en början blott ämnade föra guerilla krig. . in Paris fortfor äfven uti de officiellz kretsarne stor fruktan för Garibaldis planer. Enligt Esprit Public hade Garibaldi från YR mna mkla rk IT 4 TR TA RR