em fattande af en särskild resolution i ämnet. Detta ansågs likväl böra ske med anledning af en särskild motion i ämnet, den hr Nathhorst äfven förklarade sig skola inifya till. ordföranden i stadgad ordning. len vare sig nu att motionen ej blef aflemnad eller att den ieke kom att blifvå föredragen till följd af någon inadvertens, likartad med den, som föroreakade undangkjutandet af generaldirektör Stråles förslag om permanenta expositioner, nog af alt saken sedermera — icke vidare afhördes. P C. E. UTRIKES, . ENGLAND. Den 20 dennes anlände prinsen af Joinville, grefven af Paris och hertigen af Char tres med ångfartyget Arabia från Newyork till Liwerpool. Den anglikanske erkebiskopen i Irland lord John George Beresford har aflidit i Däblin. Han var född 1773, samt hade varit biskop i 57 år oth erkebiskop i 49 år. General Liiders lemnade den 18 dennes Warschau och begaf sig till Berlin, för at! der: afvakta sitt tillfrisknande. Generalen erhåller ur den polska skattkammaren årligen 10,000 rubel siltfver i pension, ur den ryska 10,000 r. s. såsom generaladjutant och general. samt 10;000: rub. s.ssåsom medlem af-riksrådet, hvarjemte han har 6,600 r. s. in: komst af herregodset Chelm, som kejsaren nyligen skänkt honom, således tillsammans en inkomst af 36,600 r. 8. årligen. — A! de efter attentatet arresterade ha redan 40 blifvit dömda till krigstjenst och bort transporterande. Såsom de tyska stater, hvilka inom kor: tros komma att följa Preussens exempel. och erkänna Italien, betecknas i väl underrättade kretsar: Wärtemberg, Baden och Coburg-Gotha: Äfven Spaniens: regerins har vidtagit mått och steg, som låta vänte att äfven kabinettet i Madrid snart komme att vidtaga en dylik åtgärd. Från Madrid telegraferas den 21 dennes; att tidningen Correspondencia låter förstå, att Italiens er kännande utaf spanska regeringen icke är osannolikt. Spaniens frisinnade blad hafve redan längesedan förfäktat den åsigten att drottning Isabella icke har ringaste orsak att understödja konung Frans och grefvens af: Chambord legitimistiska principer, och att spanska nationens intressen redan lidit mycket nor genom afbrytandet af de diplomatiska förbindelserna mellan två länder som hafva så mycken beröring med hvar andra. Från Petersburg skrifves till Independance Belge, att kejsar Alexander, på kejsar Napoleons enträgna uppmaning, icke blott erkänt Italien, utan äfven gifvit silt bifall till Vietor Emanaels begäran om prinsessan Maria Maximilianowna Romanowskis hand åt kroöprins Humbert. Prinsessan är äldste dottren till: storfurstinnan Maria, enka efter hertig Max af Leuehteuberg, som afled dev 1 Nov. 1852. Hon är född den 4 Oktober 1841 och prins Hambert den 14 Mars 1844. Från Turin telegrateras att Garibaldi d. 22 dennes om morgonen ännu uppehöll sig uti Palermo. Han vår icke rätt frisk och befann sig på återresan från Trapani till Marsala: Konung Victor Emanuel hade sändt em af sina adjutanter till Garibaldi, för att i konungens nama uppmana honom til större moderation och försigtighet. Flera ialienska örlogsskepp hade ankommit till de sicilianska farvattnen för alt förhindra expeditioners afgående till Grekland, Montenegro eller något italienskt område. Befälhafvaren öfver franska trupperna i Rom hade till Civita Vechia afeändt två bataljoner infanteri jerete artilleriförstärkning. och befälhafvaren öfver franska eskadern fått befallning att låta flera örlogsskepp kryssa i de italienska farvattnen, för att hindra landsättnivg af garibaldiska frivilliga, Gäsningen uti Venetien är i tilltagande. Demonstrationer företagas snart sagdt dagligen mot österrikarne. Polisen far fram med den största stränghet, alldeles som om be lägringstillstånd vore proklameradt. En mängd personer hade under militäreskort blifvit bortsläpade till de österrikiska fästningarne. ti Genua upprestes den 14 dennes på Piazza dAquaverde en minnesstod åt Christoffer Columbus; men monumentet skall ej aftäckas förr än den 12 Oktober, eller på den dag, då den ryktbare genuesen, återkommande från sin upptäcktsresa, inlopp i en spansk hamn. Aftäckningen skall ske i konungens och det nyförmälda portugisiska konungaparets närvaro. AMERIKA. Från Newyork brättas att presidenten Lincoln vid sin ankomst till Harrison Landing blifvi; ombord på ångaren besöktafgeneral MClellan och flera unionsofficerare. Efter ett enskildt samtal med MClellan tog pre sidenten. förskansningslinierna i ögonsigte. Presidenten hade derefter hållit ett tel tili M Clellans arm, i hvilket han bland annat. pttrat att han återvänder tillfredsställd med tt veta, att de. män, som omgifva honom, iro i stånd till, och ej komma att hvila för: in det lyckats dem attiotåga uti Richmond. Jan hyste förtroende till armån och dess mförare. MClellan hade fått löfte om be ydande förstärkningar från Hallecks. Burnsies och Hunters armåekårer.. Hans truper hade återhemtat sig, och allt stod förlelaktigt. Times meddelar en berättelse af ett ögonrittne om de sednaste striderna i grannskaet af Richmond. Enlist densamma var