STOCEHOLM den 23 Jul, : Det är naturligt att vår konungs be-; sök i det sydliga brödrariket och det hjert-; liga och entusiastiska emottagande han rönt; af Danmarks konung och folk skall ge an-i ledning till åtskilliga funderingar under denna i politiskt hänseende temligen 4dödas tid, och vi ha också sett tvenne kolleger inom den svenska pressen, hvilka tyckas i det hela hylla isoleringspolitiken, om de än un-; derstundom på dei besynnerligaste sätt föra ett uliraskandinaviskt språk, framträda med. mycket faderliga varningar och förmanin-; gar. Det ena af dessa blad, en organ inom: hufvudstadens press, ber för all del, att ko-; rungen icke må tillsluta ögonen för det; faäktum, att Nordens trenne folk ännu icke i äro beredda att gä Italiens vägar, oaktadt samma blad under differepsen med Norge j ofia framhöll exemplet at Italien och osaktadt det tillika med mycken förbittring omtalar, alt en ministeriel tidning i Danmark; för någon tid sedan ansåg strätvandena för en dynastisk enhet inorien såsom brottsliga. Det andra bladet — en ärad samtida i Göteborg — har alltid varit emot en dynastisk skandinavism, men är ieke d:sto mindre också högligen förbittradt deröfver att den nyssnämnda officiösa danska tidningen förklarat tanken på de tre kronornas förening för en förbrytelse och uttalar den förhoppningen att vår visa och fosterländska regering är fullkomligt fremmande för alla planer till ett skandinaviskt förbund, som skulle tjena icke till försvar för Danmark, utan för en danck kabinettspolitik, som villj upprätthålla en onaturlig dansk helstat. För vår del tro vi, att någon anledning att slå på larmtrumma icke förefinnes och att om också det nu hållna konungamötet inneburit ett närmaude i politiskt hänseende, de förpligtelser och åtaganden, som man möjligen kan tärka sig äetrn en följd deraf, skola noggrannt och allsidigt vägas och skärskådas, innan de från det privata samspråkets fält framträda på det politiska området med förbindande kraft. Vår regering har under de sednaste åren haft allt för godt tillfälle att bli öfvermätt på det danska kabinettets helstatsexperimenter och prokrastinationspolitik, att det ens kan tänkas såsom en möjlighet att samma regering skulle låna sitt understöd för något litet tillfälligt arrangement, som om några månader visar sig ohållbart och måste göras om igen, eller för att lemna några månaders ytterligare respit-tid åt den Hallska ministeren. Viäro fullkomligt öfvertygade derom, att regeringen noga skall betänka hvad den iofvar och att. den icke skall förbinda sig till någonting, så vida det icke är utsigt till att detta kan tjena till varaktig nytta för norden och bidraga till en verklig lösning af de stridigheter, som nu så länge fortgått. t Ganska betecknande i detta hänseende är en artikel i den ministeriella danska tidningen Dagbladet, hvilken blir så mycket mera betydelsefull, som Fredrelandett i hufvudsaken icke haft något att mot dess innehåll invända. Vi meddela ur densamma följande utdrag: E Låtom oss utan några omsvep gå löst på saken och ge den sitt rätta namn. Vidkonung Carls besök knyter sig hoppet om en nordisk allians, eller åtminstone om åtgärder ledande till en sådan, om läggandet af grunden till ett försvarsförband. Vi danrskar äro i stort behof af det stöd, som ett förbund till gemensamt försvar skulle innebära. Tyskland tränger starkare in på oss; det har nyligen i förlitande på vår svaghet tagit ett vigtigt steg på andra sidan om det politiska Rubicon, i det två stormakter och förbundsdagen fått Slesvigs namn inblandad: i striden, och förhållandena ha nu fagit en sådan riktnivg, att Danmark ej utan förlust och fara kan tåla förlängandet af det nuvarande tillståndet. Vårt fädernesland åtnjuter mycken välvilja hos de ledande makterna i Europa, såväl hos Ryssland, hvars kejsarehus har en hederspligt och ett dynastiskt intresse att upprätthålla monarkier. som hos Frankrike, hvars traditioner ingilvs det sympati för dess äldste bundsförvandti. samt hos England, hvars stamveslägtade folk vill se vår oafhängiga frihet bevarad och som kan i oc: med qväsandet af tyska sjö maktsbemödanden godtgöra fordna 0ss bHevisade oförrätter. Men i trots af denna vävilja eger icke Danmark bland dessa makter någon vän, Stormakternas hela strälvande går ut på att förhindra en öppen brytning, och ehuru de vilja oss väl, så draga de icke i betänkande at utöfva den starka ste tryckning på vår regering när det kritiska ögonblicket närmar sig. Och inträde: en eller annan kombination, då för dem hö ore intressen komme i fråga, så skulle tan ken på den danska monarkien, sympatier för den äldste bundsförvand en, välviljan för det lilla danska folket icke hindra dem ifrån att nopoffra Danmark. Deras bistånd kunna vi ej räkna på; d: skulle i lyckligaste fall iakttaga den slogs opartiskhet, som i hvarje sak gifver båda parterna till hälften rätt, och kommer det i råga att döma, så skulle de skära tviste ipplet midtitu. Den enda verklige vän, son Danmark har vid sin sida, är Sverge-Norge Alla de uttalanden, som meddelats från Stockholm, gå ut på att stödja och stärkt danska saken emot Tysklands ingrepp. Kuns Oscars och kung Carls broderliga vänska) för vår konung, deras upprepade offentlig: yttranden, den svensk-norska reg:ringen: fRiciella förklaringar visa tydligt och klari