flicka i förstaden i en danssal. nära tullporten Sas. Alla ville dansa med henne och hon sväfvade fram så lätt och behagligt, att allas ögon med beundran följde henne. I den tjugonde valsen hvirflade hon med ljungeldens snabbhet genom salen, men stannar plötsligen orörlig i sin kavaljers armar. Den nyss så vackra och lätta flickan är nu tung och orörlig som eit marmorblock; vildt stirrar hennes blick, och all dans upphör, ty hon står der såsorå en stod orubblig, och till utseendet utan lif eller lifskraft. Ingenting förmådde återkalla rörelse och lifsvärme, och man förde henne hem till hennes bostad. tagen derpå saknade hon ännu all rörelseförmåga, men lifsvärmen hade återkommit och pulsen slog svagt, så att man började hoppas att hon skulle komma sig.