STOCKHOLM den 14 Juli, En återblick på skolreformen. Vi visade för några dagar sedan, huru skolreformens motståndare, då de ej förmå öppet bekämpa den, söka på omvägar tillfoga. den afbräck och genomdrifva en återgång. Det är derföre af den högsta vig att samma vaksamhet som af dem utvecklas för att hålla reformen tillbaka och småningom neutralisera den ej heller afreformvännerna åsidosättes i bevarandet af hvad de redan vunnit. Detta redan vunna är i sanning ej obetydligt och väl egnadt att framkalla vår tacksamhet mot de män, som i många år fört skolfrågan framåt och slut: ligen lyckats få många af reformens grundsatser tillämpade i skolordningen. Det kan vara af intresse och vigt i närvarande ögon bliek att kasta en blick tillbaka på dessa redan vunna resältater, och det. synes oss som vi ej på bättre sätt skulle kunna göra det än genom att här ur: den nyligen utkomna redogörelsen för Nya Elementarskolans verksamhet under sista. året återgifva ett af general Hazelius vid årsafslutningen i nämnde skola 1860 hållet tal, som innehåller just en sådan återblick. Det följer här: Då Nya elementarskolan i dag afslutar sitt första läroår i sitt nya, vackra lärohus, anhåller jag att få kasta en hastig blick tillbaka på hennes första ursprung, på de ledande tankar, som alstrat henne, samt att i korthet redogöra för i hvad mån dessa tankar vunnit mark inom fäderneslandet, blifvit af framåtsträfvande skolmän erkända, af en upplystare allmän mening omfattade, ja af regeringen, på ständernas önskan, såsom lag antagna. Jag gör denna framställning inför den medborgerliga samlingen af skolbarnens. målsmän och anförvandter, hvilka i dag hedra och glädja oss med sin närvaro, och hvilka vi anse som vår skolas bäste beskyddare; ty det är deras upplysta bifall — grundadt på den tillförlitliga kännedom om vår skola, vi alltid sökt bereda dem — som vi tillönska våra bemödanden. Det är detta bifall, vi önska såsom skydd mot det misslörstånd, för hvilket allt nytt är utsatt, och som det icke kan undvika, ty det är klart, att den som till ett önskadt mål söker en annan stig än den vanliga, måste stöta på svårigheter, hvilka för den, som följer en länge banad vig kunna anses vara verkliga hinder. et är allmänt bekant, att för fyratio år sedan uppstod i vårt land en rörelse, syftande att förbättra vårt skolväsende, hvilket de, som med Riga nit befattade sig med undervisning, ansågo vara sänkt i liknöjdhetens och slentrianens dvala, bundet i fördomarnes ledband. Dessa tankar spredos snart till allmänheten, upptogos hos ständerna, och följden blef en stor komite, under dåvarande kronprinsen Oscars ordförandeskap, af regeringen tillsatt bland landets utmärktaste och till frågornas granskning mest behörige-män, men med skilda pedagogiska åsigter, bland hvilka jag endast vill nämna Hans Järta, af Wingård, Tegnår, Wallin, Pehr vy. Afzelius, Geijer, Berzelius, Agardh, v. Weigel, Grubbe, at Tannström, Lefrån, von Hartmansdorff, And. Fryxell — namn, hvilka alla hos oss väcka minnen af fosterländsk ära och bland hvilka endast två ännu tillhöra de lefvandes antal, båda kämpande i det fylke, som då gick i spetsen för de genombrytande, den ene af dem ännu i dag ordförande i denna skolas direktion. På hans förslag biföll komiten, ehuru annars ganska skiljaktig, men här enhällig, stiftandet af en skola, som skulle pröfva de nya grundsatser i skolväsendet, han och de med honom liktänkande sökte göra gällande. Stiftarne delade Gamaliels tro om en byggnad af vida högre ordning, att om hon endast grundades på ett hugskott skulle hon nog varda om intet, men bure hon inom sig något sanningens frö, skulle hon icke kunna slås neder. Konungen gaf förslaget bifall, ständerna gåfvo anslag och skolan trädde för 30 år sedan i verksamhet. Hvad har hon positivt verkat för de lärjungars bättre undervisning, hvilka åtnjutit hennes vård? Det är en fråga, hvars besvarande skulle väcka tvister, hvilka icke kunna slitas, emedan 8. k. oObjektiva bevis eller de, som äro så påtagliga, att de måste af alla erkänna icke i ett ämne, som detta, äro till finnandes. I stället derföre att inbjuda till en tvist, der motsatta påståenden och förnekanden aldrig skulle brista, ber jag att här få framlägga något, som svårligen kan bestridas, utan måste erkännas. Jag vill nemligen korteligen sammanföra de väsentligaste punkter i den skolreform, den förbättring af vårt skolväsende, som för 40 år sedan yrkades af sakens för ångsmän, och hvilka punkter alla, med undantag af en, som icke låg på sko: dans område — vid denna skolas stiftelse anstogos såsom hennes grundvalar. De äro de steser, som den nya skolreformationen spiikade på svenska skolans port, och om hvilka jag vill tillse, i hvad mån de blifvit erkände, vunnit burskap derinom eller ä nu fortfara satt klappa på hennes dörr. De punkter; som skolreformens vänner för 40 år sedan yrkade, i strid med den då nyss -atfärdade 1820 års skollag, voro? En gemensam styrelse öfver läroverken. Förening af skola och gymnasium till ett läroverk, under en rektor. Upphäfvande af indigenatsrätten, eller befordran till skolsysslor utan afseende på börd inom stiftet. Taävarags förordnande för vissa ämnen 9e