Brof från England. (Från Aftondladets korrespondent.) London den 3 Juli 1862. Det är ett ansenligt afstånd mellan Petersburg och Berlin och jag tvekade länge om jag skulle tillryggalägga det till sjös cier lands. Jag valide slutligen landvägen för nyhetens skull. Klockan half åtta på morgonen -var jag derföre vid vederbörande jernvägsstation i Petersburg, blef dugtigt Israd på vigten af milt bagage, fick sedan tjugo kopek för litet tillbaka vid biljettköpet och blef derefter instufvad i en andra klassens vagn, hvars obeqvämlighet jag snart lärde att inse. Sofforna eller rättare bänkarna äro mycket både smalare och hårdare än man är van att finna dem i utlandÅet och tillika för mycket upphöjda öfver rolfvet, hvarföre man mycket fort tröttnar alt sitta på dem. Derjemte är rummet dem emellan mycket smalt, mot hvad nödigt är. I midten af hvarje waggon befinnes ett watereloset, dit man har tillträde från hela vagnen genom dörrar, hvilka å ena långsidan förena alla vagnens atdelningar. Häricenom gå emellertid två platser i hvarje lelning förlorade och ett starkt drag uppstår. Jag befann mig med ett ord ingalunda ä 208 aise; men lyckligtvis var jag i Ryssland; för penningar lyckades jag muta mig till en god hörnplats i en gammal, beqväm )jreussisk andra klassens vagn, hvilken för detta ändamål fogades till trainen på nästa statiop. Ja, för natten fick jag till och med mot ännu en rubels uppoffring en hel soffa för mig ensam i samma afdelning med en l:iländsk ädling, en bildad man, som med mycket intresse efterfrågade sina sköldefränder i Sverge, baronerna Wrede. De nejder vi passerade voro i början föga odlade; längre söderut blef det något bättre; såsnart vi passerat den preussiska gränsen, mötte oss ett rikt odladt lend. Hastigheten på jernvägen är i Ryssland mindre än i Jreussen. Broarna öfver Niemen och vid Pinaburg äro storartade. Efter tjugofyra timmars färd voro vi i Eidkunnen, der våra 1 888 förevisades, biljetter till Berlin köptes och de resande dugtigt prejades af vexlaren vid myntombytet. Efter en timmas hvila eiler snarare bråk gick det vidare; i Königsberg, gom ännu har goda vallar och utanverk, fastades en halftimma. Flodpassagen vid Marienburg på kolossala broar var intressant, och de gamle härmästarnes vördnadsbjudande slott och kyrka, som resa sig högt vid flodens strand, gåfvo en ståtlig anblick. Genom en småväxt skog närmade vi oss ändtligen tråkigbetens, reglementernas och polisens stad och inkommo i Berlin efter 46 timmars färd. Hotellerna voro ötverfyllda, isynnerhet af ryska resande; nen svenska felades icke heller. Allt var ig likt i sandstaden; menniskor och hästar sågo lika magra och utsvultna ut som förr, och officeerarne voro inklämda i lika trånga och spända uniformer. Man politiserade öfveralltmycket ogeneradt, och nog äro numera alla illusioner rörande ?die allerhöchsten Herrschaften? längesedan försvunna, om de någonsin funnits. De två sista banden af Warnbagen von Enses Tagebicher, så långtrådiga de än äro, hafva dessutom gifvit allmänheten en klar insigt om Aller högstdensammes? sanna Gesinnungen?. E Medan jag var i Berlin fattade deputeradekammaren beslut om passens upphörande — och detta i sjelfva Preussen! 23 År Victoria-teatern stridde man om biljetter för att få se den berömda dansösen fräuiein Couqui från Wien, som gasterade? (ordet är ju nu adopteradt i svenskan likarom banhalle m. fl.) jemte gräddan afwienerbalettkåren. Lustigt nog är att, ehuru Österrike och Danmark. ligga i lufven på i.varandra i slesvigska frågan, äro dock Wiens bästa premier-dansörer dan Vid utgåendet från teatern varnade : vän, som jag hade. glädjen t.äffa i Berlin, ett knäppa igen sin rock till skydd mot länga fingrar. Med sitt vanliga, trygga småleende svarade han mig med en citation, lydde rådet sedan vi passerat folk-) trängseln, Och när vi sedan i m alen atlade våra öfverrockar voro båd och kedja mycket riktigt sin kos. Levius fit putientia? var den enda tröst jag kunde gifva. ifrån Berlin fortsatte jag resan öfver DäsIdorf, der antalet af nordiska artister för irvarande var ringa; gick derifrån kl. 8 på aftonen öfver Brässel och Lille, der det stades en hel timma, och serverades med elt kaffe och ännu uslare hvetebröd. Kl, ,1 på dagen voro vi i Caiais, s! uu der. och förut i Belgien och Frankrike allj: sitation af bagaget, och 7oro efter ett par nmars sjöfärd på engelsk botten. e skrämt mig mycket med svårigheten tt finna logis i London; jag fick likvä nast rum, dit jag först de i venor hotell, ett alldeles nytt pch ett af Londons prakt både i sttre arkitektyr och iu jrdvåningen räknar det ej m jönsterrader utom de öfversta v te palatser ning. Utom än sex uporna. 3 ora entråen är en genom tvcnne våningar ende pelaresal med väggsr pr af ;j:eglar och basreliefer. I 3 fond befinrer sig trappan med de e marmorbaustrader. Stora matsalen är en ytterst rikt rnerad pelaresal med kolonagr afröd stuck ; narmor, speglar, basreliefer öfverallt jemte ten yttersta komfort. Jag bor i femte våungen, men behöfver icke möda mig med rapporna, utan stiger endast in i ett stort. kåp, stort som ett litet rum, med soffor, vilket oupphörligt vandrar upp och ner. nellan våningarne medelst en ytterst en: i rö mr alå nl Idur Manj:s Vv 1 I n