(Insändt.) Om jernvägars räntabilitet. I. Den tillstundande riksdagen bringar utan tvifvel på tal frågan om Åtskilliga privata jernvägsföretag, hvilkas anläggning mycke försvåras genom den i vårt land temligen starkt utbredda meningen att sådana icke gifva utdelning, icke ränta å kapitalet och således icke bära sig? — för aktieegarne nemligen, ty för ondots hela befolkning, aktieegarne inberäknade, kan den ofantliga nyttan af jernvägar indirekte, utan afseende å direkt årlig penningutdelning å aktierna, väl af ingen tänkande menniska förnekas. Insändaren har trott, att några enkla uppgifter om räntabiliteten å en mängd utländska jernbanor skulle kunna intressera, och erbjuder dem här åt den svenska allmänheten. Skulle redaktionen finna att de i nåon mån tillfredsställa, kan fortsättning följa. i börja med de tyska, och skrifva så, som hade vi bland våra läsare en och annan. hvilken förut icke alls gjort sig hemmastadd med detta ämne. Det är endast på detta sätt man kan blifva förstådd af det större antalet lärare. Byggandet af, tyska jernbanor begyntes med Budweis—Linzer banan, hvars första större hälft öppnådes hösttiden 1828. Den var emellertid endast inrättad att drifvas med hästar; den första tyska ångjernväg var den Nirnberg-Färthska, öppnad den 8 Dec. 1835. Vid början af året 1859 (det nyaste, för hvilket i stort samlade uppgifter nu varit insändaren tillgängliga) hade Tyskland 1600 tyska mil jernvägar i full verksamhet. Af de tyska mil vi här mena, gå 15 på en eqvatorsgrad, och äro de, som bekant, nåot mindre än de preussiska och österrikikiska. Med hästar drefs trafiken, utom på Budweis—Linzer-banan, endast på några små korta sträckor. Privata tyska banornas längd var nämnda år 955 och statsbanornas 645 mil. De intill slutet af år 1858 koncessionerade aktiekapitalerna å dittills verkigen för trafiken öppnade banor utgjorde 152 7; millioner preussiska thaler ( 2 rdr 57 öre rmt, al pari), de beviljade lånen 3421, således hela aktiekapitalet 795 millioner thaler. . Under arbete då varande banor erfordrade dessutom 675; millioner. I fråga om räntabiliteten intogo de tyska banorna (som af jernvägssällskap och pri vata berodde) följande ordning, bestämd efter den för året 1857 utbetalda utdelnin;en till stamm-aktierna, räntor inberäknade. fill jemförelse bifogas äfven föregående irets dividend samt en medel-dividendorocent för alla åren sedan banans öppnande: