PR ER ET TURE EE SP RE FAR SEER TF KF ERRER Utrikes korrespondens. (Från Aftonbladets korrespondent.) Wien den 25 Juni. Vår representantkammares plenum den 1: och herrebusets den 21 Juni voro temliger intressanta. I den förra föreföll en diskus sion om flottan, i den sednare om konkor datet. Andra kammarens marinutskott hade föreslagit att det af ministåren begärda an slaget för det löpande året skulle beviljas men på det kraftigaste påyrkat att bespa ringar skulle göras i budgeten för framti den. Hr Giskra försvarade utskottets för slag på grund deraf, att Österrike aldrig skulle kunna bli en sjömakt af första ran gen. Andra talare bekämpade denna åsigt Marinministern grefve Wickenbourg med delade en historik och statistik öfver der österrikiska flottan. Österrike eger, u pga han, inalles 271 fartyg, de som äro förlagds vid Mantua och Peschiera samt på Donat inberäknade. Utom dessa sistnämnda ha flottan 129 fartyg, af en drägtighet af inal. les 61,143 tons och med 11,746 hästkrafter. Hela besättningen på dessa fartyg uppgå till 18,185 man. Ministern ansåg denne styrka tillräcklig att hålla Piemonts och Nea. pels förenade flottor i schack. Han åbero. ade de österrikiska kusternas vidsträckthet ör att bevisa nödvändigheten af en stark marin. Dalmatien är den mest för fiendens anfall utsatta. punkten. Wien, Venedig och Triest borde äfven vara betäckta. Österrike kan ej vänta sig någon främmande meakts beskydd för dess handelsflotta. — År 1848 öfvergaf England Österrike, som i sjelfva verket endast hade att förlita sig på sina egna krafter. Det eftersträfvade icke några eröfringar, men det var deremot fast beslutadt att icke vara någon skottafla för fiendtliga anfall. Österrike skulle veta att försvara sin goda rätt och låta hvem helst, som ville förgripa sig på dess område, erfara tyngden af dess jernarm. Landetegde alla hjelpmedel att skapa en imponerande marin. Ministern besvor kammaren att ej sätta denna fosterländska institutions framtid på spel an en farlig sparsamhet. Efter en diskussion, som upptog flera plena, antogs marinbudgeten ar kammaren i enlighet med utskottets förslag och motiverade resolutioner. Herrehuset har under en tid arbetat på att framkalla en konflikt med andra kammaren. Det företog sig att diskutera budgeten i detalj och att borttaga nästan alla je af representantkammaren beslutna nedsättningarna i anslagssummorna. Nämnde kammare hade med mycken grannlagenhet behandlat hufvudtiteln för utrikesministeren och inskränkt sig till att för framtiden nedsätta de extra ordinarie anslag, som äskats för beskickningen i Frankfurt och ambassaden i Rom, den förra med 6300 floriner och den sednare med 20,000 floriner. Herrehuset beviljade deremot de af regeringen äskade summorna. Vid detta tillfälle vidrördes äfven konkordatet af några talare. Kardinal Rauscher försvarade detsamma och sökte bevisa, att fördraget mellan Österrike och den heliga stolen af den 18 November 1855 endast stadfäste de rättigheter för påfven, som 1849 och 1851 års konstitutioner redan beviljat honom. Utrikes ministern grefve Rechberg tog till ordet, för att söka bevisa, att riksrådet ej egde befogenhet att vidtaga en revision af konkordatet. Han inlät sig på frågan om den heliga stolens område och åberopade Disraelis tal i det engelska underhuset. Denne hade förklarat att den europeiska jemvigten skulle sättas allvarsamt i fara, om det andliga öfverhufvudet för 200 millioner katoliker komme att slå sig ned vare sig i Frankrike eller i någon annan stat och blifva underkastad denna stats inflytande. Det faller af sig sjelf, att grefve Rechberg var af den toryistiska talarens mening. Hvad konkordatet beträffar, så bekämpade grefve. Rechberg isynnerhet grefve Auerspergs på-; stående, att konkordatet vore en lag ochi kunde såsom sådan förändras. Utrikes ministern sade, att konkordatet äfven är ett fördrag, som icke kan af den ena kontrahenten ensam revideras. Regeringen er-i kände att konkordatet ej är oföränderligt, nen det borde revideras i enlighet med del föreskrifter det innehåller. Någon vidare: påföljd hade ej dessa yttranden. De bevisa, : såsom jag i mitt förra bref sade, att kon-j kordatet icke så snart kommer att revideras. Det är lätt att förstå, att den skenbara triumf påfvens verdsliga makt firat på det koncilium, som nyligen hållits i Rom,i icke är egnad att försvaga presterskapets inflytande i Österrike. i